Hardcandy Baby

Var ska jag börja?

I torsdags (4:e juni) skulle jag på en "dejt" med en kille som heter Gustav. Har aldrig träffat hnm, det är en killkompis till Karro :) Han skulle ringa mig efter en arbetsintervju, vid två-tiden trodde han. Jag klippte topparna kl 12.30 i Viken, därefter åkte jag och mamma till Hbg för att handla mat och grejer inför fredagens fest. När klockan var 14.30 började jag undra varför han inte hörde av sig. Kruxet var ju också att jag inte hade hans nummer..

Jag var lite i valet och kvalet. Skulle jag åka hem eller ej? Messade Karro och frågade hur länge jag skulle vänta? Klockan var nu tre. "Du ska fan inte vänta på någon, åk hem".

Said and done.. Jag åkte hem! Men jag kunde inte hjälpa att undra varför han inte hört av sig. Så jag gick in på facebook för att se till att mailet med mitt nummer verkligen hade skickats iväg. Det hade det, men en siffra var fel! Åh nej. Jag trodde att han dissade mig och han trodde att jag dissade honom.. Som det kan gå!

På fredagen fyllde jag 23 och det var dags för fest. Runt 40 personer gratulerade mig via sms, mail eller på facebook och jag blev så glad för det! Taaaaaack :) På kvällen var det dags för fest. Caroline och Tess kom ända från Sthlm då de skulle på en mässa i Malmö den helgen, perfekt! Alla hade kommit utom grabbarna från Hörby, Lund och Malmö. De åkte i två olika bilar;

Bil 1
Crille, Rasmus & Björn 

Bil 2
Tobbe, Mattias och Palm
 
Jag visste att de skulle bli sena eftersom vissa av dem skulle jobba. Men hur sena de skulle bli och varför, det hade jag aldrig kunna räkna ut.

Dessa förvirrade pågar! De andra gästerna kom kl 19. Efter en två timmar började folk undra vart fasiken resten av festen tog vägen. Kommer de inte? Vi kunde ju varken äta eller spela spritbrännboll utan dem. Crille i bil 1 ringer.

- Tjena! Du, hur hittar jag till dig?
- Var är du nu?
- Öhhm.. Ehh.. Jag vet inte?
- Vad bra, då kan jag definitivt hjälpa dig!
- Nämen vänta, här står det en skylt..

De hade då cirka tio minuter kvar till de var framme.

Tobbe i bil 2 ringer..
- Man har kört för långt om man kört förbi väderkvarnen va?
-Japp!

Efter tjugo minuter började jag ana onåd.. Varför hade inte bil 1 kommit fram för? Jag ringde Crille och Björn svarade.
- Hallåja.
- Hur går det för er?
- Med vad?
- Att hitta hit?!
- Jaha. Ja, vi är vid vattnet nu.
- Vid vattnet.. Alltså, kör ni vid havet? Det ska ni inte göra, då har ni kört fel.
- Nä, alltså. Jag kan doppa min fot i havet nu om jag vill.
- Va?!
- Ja, vi har parkerat bilen vid pizzerian och gått ner till stranden för att dricka öl.
- Varför det?!
- Det är mysigt..
- Jamen, vi väntar ju på er!
- Va, väntar ni på oss?
- Jaaaa! (dah)
- Jamen, då får vi skynda oss.

Omg.. Förvirrade små själar!

Efter mycket om och men kom grabbarna fram. De kom vid 21.30 tror jag! Det var första gången jag träffade Rasmus och jag tänkte "mm, så söt!". Ganska snart blev det dags för spritbrännboll - eller brännboll med alkoholhaltiga drycker. Skitroligt som vanligt och mitt lag förlorade - som vanligt. Vad fan. Jag fyllde ju år! Denna replik körde jag hårt med hela kvällen (Men jag fyller ju år), tyvärr så verkade den inte funka överhuvudtaget. Så jäkla respektlöst att inte låta mig vinna!

Jag och Rasmus pratade under kvällen. Tillslut började vi flörta.. Å sen kysste han mig. Inför mina föräldrar och allt. T.o.m jag tänkte "men, min pappa sitter ju där borta..". Mina föräldrar var alltså med på festen. Jag har världens bästa föräldrar! Vem vill ha med sina föräldrar när de har fest? Jag! Grabbarna grus satt och diskuterade gammal musik (tror jag) och Tobbe rökte cigarill med pappa. Haha.

Jag trodde att allt var frid och fröjd. Klockan började bli mycket och det var dags att gå och lägga sig. Calle sov redan på mitt rum (gullunge), Rasmus lade sig i min säng och jag gick in och borstade tänder osv. När jag kommer ut från badrummet ringer mobilen och jag blir utskälld av Tobbe.. Han är förbannad för att han inte vet vart han eller de andra ska sova. Försöker förklara att jag tidigare sagt att två till kunde sova på mitt rum, vi kunde sova tre pers i varje säng (Madde hade lagt sig bredvid Calle) och resten fick sova på soffan. Men han lyssnade inte. Vi bråkade och jag blev ledsen och grät, Rasmus fick trösta mig.

Det handlade aldrig om sovplatserna. Tobbe har känslor för mig och därför blev han arg för att jag och Ramus hånglade och gick och lade oss tillsammans. Rasmus hade t.o.m frågat om det var ok och fick ett "ja". När vi gick upp på morgonen hade bil 2 åkt, utan att säga hejdå. Jag har pratat med Tobbe på sms och han var väldigt otrevlig. Försökte förklara för honom att jag inte visste att han hade känslor för mig eftersom han sagt att han inte såg på mig på "det sättet" längre. Men han tyckte att jag borde fattat det och bla, bla..

Har bett om ursäkt, har försökt ringa. Men han har inte förlåtit mig och inte svarat när jag ringt. Mer kan jag inte göra! Han är inte sur på Rasmus, bara på mig. Då spelar det väl ingen roll vilken kille jag är ihop med, problemet är nog att jag inte har känslor för honom och då blir han arg. Fast jag antar att han är ledsen inombords. Skittråkigt! Men då han ändå sagt upp vänskapen med mig kunde jag lika gärna fortsätta träffa Rasmus som gärna ville fortsätta träffa mig. Då spelar det ju ingen roll. Så vi har träffats ett tag nu och han är världens gulligaste. Han glömde kvar sin jacka hos mig för att ha en anledning att komma tillbaka. Något av det gulligaste någon någonsin har gjort för mig!

Det kommer att bli mer uppdateringar om midsommar och sånt snart, ska lägga upp bilder också. Många som klagat på att jag är dålig på att uppdatera här. I know! Sorry, men pallar inte. Ska försöka att skärpa mig! Btw; jag har klippt av mig håret :) Det är vääärsta kort, helt underbart! Foton is coming up på nya frillan.

Ska lägga mig nu, imorgon blir det anställningsintervju på Pressbyrån, därefter en fika med Calle och senare på kvällen mys med Sandra.

Ha det gott allihopa!

Å godnatt älsklingen min.

Pusssas!