Dåligt samvete.

Det känns jättejobbigt!

Är inte ens mitt problem, eller mitt "fel". Men det var en liten hundflicka som jag tittade på när jag letade valp. Jag bad ägaren skicka bilder, vilket hon sade att hon skulle göra samma kväll. Tyvärr tog hon lite längre tid på sig och under den här tiden hittade jag Nalle och vi bestämde oss för att ta en hane - för enkelhetens skull.

Sedan skickade hon ett mail med bilder på tiken. Jag svarade och tackade så mycket men skrev att vi tyvärr bestämt oss för en hanhund. Ägaren blev jättesur och sade att jag allt kunde sagt till innan hon lagt ner allt arbete på att ta foto på tiken.. Sade också att jag skulle ha fått henne billigt, 4500kr och sedan undrade hon om jag kände någon som annars ville ha henne.

Varför mår jag dåligt? För att hon verkade inte bry sig om vart valpen hamnade, hon ville bara bli av med henne. Hon är jättesöt och jag är rädd för hennes skull :( Kan inte heller maila och fråga om hon har fått henne såld, då kanske hon tror att jag vill köpa henne (om hon finns kvar) och blir sur när fallet inte är så.

Det är inte ens my business men jag känner för den här lilla valpen. Dessutom ser hon så ledsen ut på alla bilder vilket får mig att tro att matte inte är snäll mot henne. Det värker i hjärtat!

Varför ska jag bry mig så mycket?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0