Hardcandy Baby

Jag har blivit en riktig hemmafru. Det är bara barnen och huset som saknas! Om dagarna städar, diskar, tvättar, organiserar och stryker jag. Givetvis lagar jag även mat åt Rasmus när han kommer hem och håller mig i trimm genom att träna.

Nu bor vi ju inte på något Wisteria Lane utan i ett litet rum med få privilegier. Vi har ingen ugn, så jag kan inte leka Bree och baka kakor. Här är lyhört, vi får inte hänga upp några tavlor eller borra i väggarna, vi har inga persienner, ingen krok att hänga jackan på, internet funkar bara vid entrén ( två våningar ovanför oss)  och vi har fejk-klinker av plast på badrumsgolvet. Det positiva med det här är att jag inte kan slå sönder min parfym om(när) jag tappar den i badrummet, inga tavlor kan hänga snett, vi är inte inne på internet för mycket och istället för att slösa med elen kan vi istället behålla jackorna på..

Vi har inte heller några grannar som liknar de på Wistera Lane. På gott och ont – det finns ju alltid en mördare eller två bland grannarna där. Till vänster om oss har vi en indier som ibland får för sig att börja spela indisk musik runt klockan 00.30 en vardagskväll och varje gång du passerar hans dörr - känner du doften av rökelse.

När jag flyttade in berättade Rasmus att den här killens alarm brukar gå igång mellan klockan 06-07 någonting på morgonen. Problemet är att det inte stängs av, det står och ringer i en timme eller mer. Rasmus trodde därmed inte att grannen var hemma, men jag hade mina onda aningar. Jag känner nämligen personer som har svårt för att vakna om morgnarna och därför använder sig av olika (störande) metoder. Nästa morgon ringde alarmet och efter några minuter tog jag på mig morgonrocken och gick till grannens dörr. Tre hårda knackningar var allt som behövdes för att han skulle flyga upp ur sängen och stänga av alarmet – detta tog ungefär två sekunder. Han stänger numera av alarmet med en gång. Duktig pojke! Jag var nästan lite Gabrielle-aktig där. Liten och söt, men farlig och ingen man bråkar med. Len on Wisteria Insane!

Till höger om oss bor det en asiat. Han tycker om att spela dålig musik från 80-talet och gärna samma låt om och om igen. Dessutom sjunger han gärna med och han är totalt tondöv. Har funderat på om man kanske ska skjuta in en liten lapp under hans dörr med texten ”don’t quit your dayjob” men det är bara en liten tanke. Detta är något han föredrar att göra vid kl 7-8 på morgonen, lördag/söndag. Trevlig kille, det där!

Trots alla sarkastiska kommentarer så trivs jag faktiskt bra. Givetvis föredrar jag att bo i en större lägenhet men tills vi hittar en, så dör jag inte av att bo här. Om jag inte tvingas stanna här en längre tid.. Haha. Tror även att det är bra för mig att ha en period för mig själv efter allt som har varit med sjukdom hit och dit. Lite tid att hitta mig själv, om vi nu ska vara djupa.

För tillfället har jag det lite småtråkigt om dagarna, men jag hittar som sagt sätt att underhålla mig på. Rasmus åker till jobb kring klockan 7-8 på morgonen och kommer hem efter kl  20. Jag börjar med att äta frukost eller gå en powerwalk. Därefter spelar jag sims, städar och fixar vad som behövs göras den dagen. Ibland tränar jag även ett pass till med yoga/löpning eller dans. Sims fastnar jag lätt vid och det är både bra och dåligt! Ibland flyger hela dagen iväg, på the sims har jag ett liv. Visst har jag det IRL också, men just nu så gör jag inte så mycket. Inget jobb och inga vänner.

Förra veckan var dock trevlig på många sätt. Jag har pussats med en getabock, klappat en orm och ridit på en kamel. Vi har alltså varit på Zoo, fast det var inte där jag fick min puss..

På Zoo:et  såg jag för första gången en noshörning. Vilket mäktigt djur! Så overkligt, det kändes verkligen som att se på en dinosaurie. Stackarn var hemskt rastlös och gick runt, runt, runt på sitt lilla utrymme. Bredvid fanns en annan noshörning, men de var åtskilda. De försökte dock att pussas lite. Skittaskigt att de inte får vara tillsammans! Rasmus sade något om att de kanske slog ihjäl varandra om de var tillsammans. Synd var det, iallafall. Jag är dock ingen expert på noshörningar.. Man kan ju hoppas att de är lyckliga!

Såg även en fantastisk fin snöleopard. Att något så farligt kan se så bedårande vackert ut. Jag ville bara smita in till den och lägga mig tätt intill! Men det hade nog inte slutat så bra. Samma sak med tigern, den var så underbart fin! Jag äääälskar kisekatter. Inne hos tigern låg dock kvarlevorna från ett uppätet djur och det säger en hel del om hur ett eventuellt besök hade gått. Jag försökte mjau:a till honom, men han vägrade svara. Dålig stil! Sussan svarar alltid. Åh, vad jag saknar min bebis!!

Vi såg en massa häftiga djur. Pingviner t.e.x, de är ju för sköna. Står och flaxar och går så sött! Det fanns apor som inte gjorde något annat än att kramas. Såg väldigt gulligt ut! De satt i grupper här och där och kramades. Hur sött är inte det? Jag vill ha en kramapa!

De hade även kamelridning. Jag var tvungen att testa! Kostade bara 21 spänn ;) Turen varar dock i knappt en minut, men det spelar ingen roll! Jag hoppade upp på det här gigantiska djuret. Frampuckeln hade typ sjunkit ihop, jag vet inte om det är normalt eller om den gör det pga sadeln, men det kändes som att den bestod av fett. Kamelen var  jättemjuk och len! Som ett levande gosedjur. När jag satt på hans rygg hoppade han till så att jag nästan trillade av. Läskigt! Snyggt om man hade gjort det inför alla i kön.. Djurskötaren tittade på mig och sade;

-          Det är helt normalt, det är ingen fara.

Jag har en känsla av att han sade det endast för att lugna mig. Men resten av den korta turen gick bra! Rasmus har även fotograferat det hela. Så jädra söt, han tog säkert tio bilder under loppet av en minut.

Några ankor försökte först smaka på mina jeans men sedan upptäckte de mina skor och försökte tugga lite på dem istället. Varsågoda, sötnosar. Ta en bit!

Inne bland reptilerna stod två djurskötare med varsin orm, de var små. Man kunde därmed klappa dem och det var jag tvungen att göra. Det är en speciell känsla! De är väldigt lena och känns nästan blöta, men du blir inte det minsta fuktig av det.

För övrigt var jag på ”arbetsintervju” hos familjen med de tre pojkarna. Jag hälsade på de två äldsta pojkarna som sedan blev ombedda att springa upp och leka. Sedan satt Barbara och jag ner, drack te och pratade. Hon hade en massa frågor som skulle besvaras och efter det hela ville hon att jag skulle skicka ett CV till henne, med mina tidigare jobb, utbildningar och erfarenheter. Det klickade inte 100% men å andra sidan kändes det som 200% kemi hos min tidigare familj och hur bra gick det? Hon var alltså inte otrevlig eller konstig på något sätt, jag antar att hon inte var lika personlig som de förgående var, men det är kanske bara positivt! De skulle intervjua två tjejer till och sedan höra av sig denna veckan. Så vi får se hur det går!

Jag insåg dock en sak efter att jag varit där och sett hennes fyra månaders bebis; jag vill ha min egen bebis. Jag är trött på att tänka ”får jag lov at hålla honom, gosa med honom” osv. Vill ha ett eget barn som jag kan uppfostra själv och gosa med hur mycket jag vill. Så jag vill inte ha jobbet. Men jag tar det om jag får det! Varför? Om jag skulle få det kommer vi att ha en ”prövotid” i december och då jobbar jag gärna december ut, får pengar till att köpa julklappar och säger sedan att jag inte vill fortsätta i januari då jag insett att jag vill göra något annat. Ska försöka hitta en studielånsberättigad utbildning som börjar i januari. Antingen läser jag tyska (är dock inte säker på att man kan få studielån för det) eller så hittar jag någon annan utbildning som intresserar mig. Jag vill fortfarande bli SPA Terapeut men eftersom de utbildningarna alltid är privata och kostar  mellan 100 000 – 200 000kr, så har jag ingen möjlighet att följa min dröm för tillfället. Vill fortfarande göra något kreativt, jag är inte typen som trivs på ett kontorsjobb. Funderar därför på att kanske läsa till florist, det hade nog varit kul och passat mig bra. Ska dock kolla på internet någon kväll, vad för slags utbildningar man kan välja mellan.

Om jag inte får jobbet är jag därmed ledig i december och då kommer jag nog åka hem till Sverige och stanna där tills det är dags för Rasmus och mig att flyga tillbaka efter jul. Men man vet aldrig vad som kan hända, kanske får jag ett superjobb ur ingenstanns!

Annars har jag hittat vegetariska ”biffar”, ”bitar”, ”färs” osv. Blev överlycklig! Trodde inte att de hade sådant här, men ack så fel jag hade. Vilken tur att jag hade fel ;) De har t.o.m vegetariskt pålägg (”skinka”) vilket jag alltid älskat och som vi brukade köpa på City Gross i Hyllinge. Tills det försvann ur deras sortiment för ett par år sedan.  Samtidigt som jag hittade mitt pålägg stod Rasmus och försökte hitta en duglig korv till de stuvade makaronerna jag senare skulle tillaga. Jag stod där med två brukar youghurt (nästan en liter i varje) och lite annat smått i famnen och var rastlös. Ta en korv nu! Detta ledde givetvis till att den ena burken gled ur min famn, ner i golvet och gick sönder med ett splash. Fullt med folk var där..

-           Bara spring därifrån, äskling. Sade Rasmus.

-          Neej, det kan jag ju inte göra!

Sprang till närmsta butiksbiträde.

-          Det skedde en liten olycka, jag tappade ena youghurtburken. Förlåt!

-          Ingen fara. Gå och ta en ny, du!

-          Kan jag hjälpa dig på något sätt?

-          Nej, nej. Det här fixar jag, sade han och klappade mig tröstande på ryggen.

Vilket snällt butiksbiträde!

Denna helgen har det varit ganska kyligt men här har ni lite skadeglada bilder från för-förra helgen. Vi satt utomhus i solen och svettades! Fick till och med sätta oss i skugga pga värmen. Lite skumpa på det!

Det kommer snart upp fler bilder, från vårt Zoobesök.

Puss och kram!