Avsked.
Ledsen att jag aldrig fick ta farväl, men jag tror att du vet att jag älskade dig!
Klappade och pussade på dig häromdagen, du var ju lika söt som alltid. Hoppas att du har det mysigt i himlen!
Pussar lillmatte
Playing with fire.
God kväll!
Det blir inget långt inlägg ikväll.. Ska sova hos Lee inatt, orkade inte ta mig hem!
Var typ på en "dejt" idag. Mkt trevligt! Tror att jag gillar den här killen. Han kan nog vara något att hänga julgranen, haha ;O)
Får väl lägga mig nu, är trött och ska upp tidigt å jobba!
Nattinatt.
Vem skrev detta?!
Postat av: M
Marlene! För guds skull skit i Mange! För din egen skull .. du kan ju omöjligt må bra av att göra slut och bli tillsammans med han varannan månad. Jag har inte brytt mig innan för har inte med det att göra, men hitta nån annan och glömm Mange.
Puss å kram.
Jag mår ju bra!
Hillluu!
Jag förstår ingenting.. Mår underbart!! Hur är det möjligt? Klagar inte, men har varit så deppig de andra gångerna med magnus. Antar att jag kände mig lite inträngd i ett hörn, känns som att jag fått tillbaka min frihet :) Dessutom har jag börjat träna igen och sedan går jag ut med hunden minst en gång om dagen. Då mår jag riktigt bra!
Jäkligt skönt att vara hemma i Skåne igen. Livet leker, fåglarna sjunger och solen skiner! Kan det bli bättre?
Igår käkade vi påskmiddag i Höganäs, på bryggan. Mamma, pappa, Jenny, Patrik, Benjamin, Timothy, Boel, Farmor, Johan, Emma och jag. Mkt mysigt! Efteråt åkte vi hem till oss och käkade en smaskig pärontårta med päronkräm och maräng. Spelade lite yatzy, drack rom och cola.. Blev på lyret. Haha. Jättekonstigt, för jag var typ full och bakfull samtidigt. Vid 22-tiden var jag bakis. Konstigt värre!
Men det var en mysig kväll. Pussades en massa med mina två småttingar. Senare kom Madde, hon har sovit hos mig tre nätter i rad eller något. Så vi låg uppe å snackade tills typ 1-2 någonting, som vanligt! Hon är så snäll och go. Henne vet man att man kan lita på.
Ikväll ska min brorson Calle bjuda mig på middag! Han är ju för söt. Jag ska komma vid sex, så "står maten på bordet" som han själv sade. Vilken lyx!
Imorgon kommer Crilleman hit - om han kan fixa läckaget på sin bil - och så ska vi ha en liten picknick. Har hittat det perfekta stället! Nere vid hamnen i Nyhamn ungefär. Det är på gräs med havet skvalpandes nedanför, solen i bra läge och lite blommor och buskar. Sen är det inte så långt hemmifrån heller, man kan gå dit och hem. Därmed kan man konsumera alkohol.. We like!
Om inte han kan får jag dra med Madde istället :)
Sen ska jag träffa en massa härliga människor i veckan. Fika med Ebba&Marie, träffa Sandra jag jobbade med på Waynes, fika med Daniel, mysa med Lee, träffa Madde.. På detta blir det jobbsökning!
Ska bli en mysig vecka.
Det är härligt att vara hemma bland alla djur. Min lilla katt har jag saknat så! Hon verkar vara glad att jag är tillbaka.
Puss på er alla och glad påsk!
The break-up; ett avslutat kapitel.
Nu är jag hemflyttad till Skåne.
Som de flesta vet bodde jag hos pappas kompis Roger. Detta var inte lätt.. Jag har mått så dåligt av att bo där, han har tryckt ner mig och jag kände snabbt att han inte ville ha mig där. Vilket leder till frågan - varför lät han mig bo där från början om han inte ville?
Hursom. Jag skulle eg flyttat ner den här helgen, imorgon faktiskt. Jag och Magnus bestämde att han skulle komma på fredagen den tionde april, vi skulle mysa i Sthlm på lördag och sedan åka hem på söndag. Men eftersom jag mådde så dåligt av att bo hos Roger frågade jag om han kunde hämta hem mig en helg tidigare, dvs en vecka före bestämt datum. Så Magnus flög upp till Sthlm fredagen den tredje april. Jag hämtade honom på flygplatsen och därefter hämtade vi en hyrbil. Hans kompis Martin jobbar på ett företag som hyr ut bilar och vi gjorde honom en tjänst om vi körde ner bilen till Skåne igen. Vi var så glada över att äntligen vara tillsammans igen!
Vi åkte hem till Bandhagen, käkade en pizza och var hemma hos Roger vid 22-tiden. Jag hade inte hunnit packa klart då jag inte fått veta att jag skulle flytta hem förrän dagen före. Vi lastade in det vi kunde i bilen och sedan gick vi in igen. Jag försökte att packa klart, men orkade inte. Så vi låg och mös, kollade på tv och somnade runt kl 01. Sedan gick vi upp 02.30, jag packade färdigt det sista och vi pressade in det i bilen. Vi pressade verkligen. Fick inte plats med allt, jag lämnade kvar två mattor, en barstol, en kudde, en lampa, en tröja och en jacka. Det gick bara inte! Vi fick dra fram stolarna så pass långt att Magnus fick sitta med knäna mot instrumentbrädan hela vägen.
Vid 10-tiden var vi framme i Nyhamnsläge. Vi hade hämtat Manges bil på Ängelholmsflygplats och ätit frukost på Mc Donald's före. Jag kramade om mamma och djuren, sedan var det dags att lasta ut allt igen.
Vi lämnade in hyrbilen och körde därefter hem till Magnus. Efter att ha kört hela natten och sovit så få timmar var vi väldigt trötta, så vi tog en dusch och sedan däckade vi ett par timmar. Vi snackade om det här med att flytta ihop och han sade att vi skulle ta första bästa lägenhet då det var så bra priser nu.
På kvällen skulle vi till Henke och fira hans födelsedag. Det var en jättetrevlig kväll och jag kände mig glad över att vara hemma igen. Alla var så goa.. Mysigt att prata med Martin, Johan och Daniel.. Både jag och Magnus blev ganska fulla, speciellt jag.. Tål ju inte så mycket! När vi kom hem busade vi med katten och fjöntade oss lite som man gör med lite sprit i kroppen. Allt var perfekt! Det kändes som att vi var lyckliga båda två.
Morgonen därpå var Magnus lika gullig som vanligt. Han hade gått upp tidigare, men kröp upp i sängen och frågade; Är du bakis? Vill du ha ett glas vatten och en värktablett kanske?
Jag gick upp och åt frukost. Vi satt och mös tillsammans i soffan.
Efter ett tag ringde telefonen. Det var grabbarna som ville ut och käka. - Marlene, hur länge ska du stanna?
- Tills du slänger ut mig, svarade jag.
Okej, svarade han. Då hoppar jag bara in i duschen så drar vi sen.
Jag blev lite ledsen.. För jag hade precis kommit hem, vi hade inte träffats på två månader, han hade sagt att vi skulle mysa hela helgen och så slänger han ut mig för att äta med polarna. Varför blev inte jag tillfrågad att följa med? Dessutom var jag i hans lägenhet för första gången sedan han gjorde slut med mig. Givetvis var jag extra känslig då jag precis lämnat Sthlm, skolan och alla kompisar bakom mig. Men han brydde sig inte om att jag var sårad.
När han skulle släppa av mig vid bussen berättade jag att jag var ledsen (vilket han såg, men då han inte sade något ville jag förklara) för att jag inte blev tillfrågad att följa med.
- Men du ska ju äta med dina föräldrar ikväll!
Jaa, ikväll. Klockan var 14-15.
- Jag kan ju inte veta hur du tänker.
Nej och inte frågar du heller.
Älskling, du slängde ju ut mig, sade jag och gav honom en puss.
På bussen var jag ledsen. För det kändes inte som att han brydde sig alls. Jag skickade ett långt sms där jag försökte förklara igen.. "Jag blev ledsen när du tog för givet att jag inte ville följa med. Om jag inte hade kunnat så hade jag sagt det. Dessutom kunde jag varit med bara för att vara social, man måste ju inte käka. Bla, bla bla..
Kändes inte så roligt att jag hade flyttat hem för att vara med honom - och så överger han mig för att käka med polarna dagen efter jag kommit hem. Vi som skulle "mysa hela helgen".
På måndagen skickade jag ett sms och undrade när han hade tid och lust att ses igen.
"Jag jobbar ikväll och imorgon ska jag till brorsan efter jobb."
"Ska vi ses på onsdag då?"
"Men jag kanske kan imorgon, beroende på hur sent det blir hos brorsan."
Jag tänkte att det var bättre att ses på onsdagen, men när han sade så, då verkade det som att han gärna ville träffa mig om det gick. Mamma och jag skulle åka och handla på väla, så vi sade helt enkelt att om han var färdig hos sin bror när vi hade handlat färdigt, då skulle vi ses. På måndagskvällen somnade jag med en klump i magen.
Tisdag, jag vaknade. Skrev ett gulligt sms till Magnus - som vi brukar göra.. Vi hördes alltid av flera gånger per dag. Ibland kändes det som att vi tävlade om vem som kunde skriva sötaste meddelandet. Men jag fick inget svar.
Åkte till väla och handlade, blev färdig tidigt och jag visste att han inte var färdig hos sin bror. Skickade ett sms: "Vi är redan färdiga nu, så jag förstår att du inte hunnit med det du ska. Men du får jättegärna komma ut till mig i Nyhamn om det inte blir alltför sent hos din bror. Puss"
Timmarna gick. Inget svar.. Jag började bli orolig. Hade han varit med om en bilolycka? Jag ringde honom, klockan var runt 22.
"Var har du varit? Jag har varit så orolig!"
"Jag somnade på soffan, jag är så trött. Hade tänkt att ringa dig och säga godnatt. Ska gå och lägga mig nu"
"Även om du har mycket att göra kan du väl skicka ett sms nästa gång? Jag blev ju orolig."
Några tårar rann. Hade spännt mig hela dagen och nu när jag slappnade av kom de. Som sagt, jag hade redan känslan av att något var fel.
"Jag hade bara mycket att göra."
"Är allt bra?"
"Jadå, hur är det själv?"
"Nej, jag menar med oss"
"Jaha, ja."
Vi fortsatte prata lite.. Men något kändes ändå fel.
"Är du säker på att allt är som det ska?"
"Jag vet inte riktigt....."
"Va?! Men.. Du älskar väl mig fortfarande?"
"Jadå.."
As if! När vi lade på sade han "pusspuss" och jag hoppades att jag hade inbillat mig allt. Men det kändes inte bra. Klumpen i magen försvann inte.
Vi hade bestämt att vi skulle ses på onsdagen. Men han hörde inte av sig. Han hade somnat på soffan igen! När vi pratade i telefon sade han att vi kunde ses dagen därpå istället.
"Orkar du det då?" undrade jag, i lite retlig ton. Började bli trött på det hela.
"Jadå. Jag har ju ifs vattengympan då.. Men vi kan ju höras före eller efter"
Ännu en natt med en klump i magen. Men också med en del ilska. Jag funderade på om jag skulle göra slut, för vad fan höll han på med?
När klockan slagit 17 på torsdagen hade han inte hört av sig. Så jag skickade ett sms: "Hej älskling! Jag kan ju komma till dig efter vattengympan, vid 21.30-22. Så kan vi kolla film. Skräckis kanske :) Eller hostel om du vill se den en gång till. Puss".
Jag tänkte vara som vanligt tills annat var bestämt. För tänk om jag hade fel? Önsketänkande..
Han svarade inte. Jag hade skrivit till honom på msn "Åh, vilket härligt väder! Du glömmer inte att gratulera din pappa va? :)"
"Nä. Vi slår ihop påsk och födelsedag"
När jag läst det blev jag jätteledsen. Förstod att det var kört, han var så kall när han skrev. Det är han inte i vanliga fall!
Men jag tänkte åka till honom som bestämt. Jag var dock inte riktigt säker på hur jag skulle tackla problemet. Skulle jag säga;
1. "Nu får du bestämma dig, ska vi vara tillsammans eller inte?"
2. "Vi har gått genom detta förut. Du måste kämpa för oss och du måste vilja det. Vi tar oss genom det här!"
3. Inte säga något alls för att få en sista kväll med honom
Jag bestämde mig för nummer tre. Innan det tog slut ville jag ha en sista kväll att minnas. För senaste den kvällen vi sågs visste jag ju inte att det var den sista. Men det skulle visa sig bli svårt.
Jag körde hem till honom i Helsingborg och parkerade bilen, var framme vid kl 22. Var skitnervös.. Gick fram till hans port och eftersom portklockan inte funkar så ringde jag till hans mobil. Inget svar.
Ringde till jobbmobilen. Inget svar.
Ringde till hans hemtelefon. Tutade upptaget.
Skickade ett sms: Jag står utanför, kan du komma och öppna?
Jag tyckte att jag hörde hans röst från sovrummet, så jag ropade på honom. Inget svar. Jag hade med mig en bit prinsesstårta i en burk till honom - som han inte förtjänade men jag är snäll - och i brist på stenar kastade jag burken på hans fönster. Eller ja, jag missade första gången. Burken gick sönder. Kastade den igen och träffade. Vad fint fönstret blev med tårta på! Men fortfarande - inget svar.
Hela tiden hade jag Lee i luren. Det var tur. För jag bröt ihop. Hur kunde han göra så mot mig? Det var så förödmjukande, så respektlöst. Han visste att jag skulle komma. Vilken jävla fegis.
Lee sa att jag skulle åka hem till henne. Hon pratade med mig i telefonen hela tiden medan jag grät och grät. När jag kom fram stod vi och kramades i flera minuter medan jag bara grät. Ni vet den sortens gråt då man inte kan vara tyst, man kvider av smärta. Det gör så ont att det känns som att hjärtat slitits ur kroppen på en.
Efter en halvtimme-timme får jag ett sms.
"Jag somnade på soffan, ska gå och lägga mig nu. Vi får höras imorgon istället."
Fy fan vad svinigt. Man skickar inte ett sånt sms när någon har stått utanför porten och inte blivit insläppt. Då ringer man och är förtvivlad för att man hade missat det. Men han brydde sig ju inte. Jag tror inte ens att han sov. Varför tutade det då upptaget på hemtelefonen? Dessutom har han så sjukt hög volym på mobiltelefonernas ringsignaler att det inte finns en möjlighet att sova sig genom det oväsendet.
Det sms:et blev sista droppen. Jag skickade tillbaka "Det är slut mellan oss. Jag hämtar mina grejer imorgon"
Det fanns inget mer att säga. Eller ja, jag hade väldigt mycket som jag ville säga! Kommer du inte ihåg hur det gått alla andra gånger? Efter någon vecka ringer du och vill ha tillbaka mig. Du ber om ursäkt för att du varit så elak.. När han ville ha tillbaka mig i januari berättade han att han i princip hade dödsångest utan mig. Han körde för fort eftersom han inte kände att han hade något att förlora, bilturerna från jobb till jobb som han tidigare älskat blev en ångestfylld färd med musik på högsta volym för att dämpa alla tankarna om mig. Han lovade mig att den här gången var det annorlunda, den här gången var han säker. Han älskade mig, han ångrade sig, han mådde så dåligt över vad han gjort mot mig.. Han ville vara med mig i resten av sitt liv, utan mig var inte livet värt att leva. Osv..
Hur kan man då vara så jävla dum att man gör om det? Seriöst!! Men han har rätt, den här gången blir det annorlunda. För den här gången har jag fått nog. Den här gången saknar jag honom knappt. För han har bevisat att han är en falsk idiot som inte vet vart han ska göra av sina känslor. Han kommer sluta ensam, för vem vill vara med en sådan människa? Han värnar så om sina kompisar och det är inget fel med det. MEN. Varför värnade han inte om mig? Jag hade gjort allt för honom och jag hade aldrig svikit honom. Jag hade dött för honom! Jag var den enda han kunde prata med om saker och ting. Han hade inte den relationen med sina vänner, de festade främst ihop. Såg en film då och då..
När jag hade dåliga dagar och kände mig ensam i Sthlm sade han "Du är inte ensam, du har mig". Jag har nämligen aldrig kännt att jag passat in någonstanns. Inte hemma heller. Men han menade på att jag aldrig skulle behöva känna så igen.
Han har skickat så många sms.
En kväll skulle han spela poker med grabbarna. Jag skrev: Lycka till, hoppas att du vinner.
"Men det gör ju inget om jag förlorar, jag har ju ändå vunnit dig och bättre kan det inte bli"
"Magnus <3 Marlene"
"Jag älskar och saknar dig Marlene och jag vill inget hellre än att hålla om dig och visa min kärlek till dig."
Många är skrivna för bara 1-2 veckor sedan.
När han körde hem mig från Stockholm så tackade jag honom flera gånger. "Tack för att du hämtar hem mig! Det betyder så mycket för mig, det känns verkligen att det är vi nu. Känns så bra"
"Äh, det är av egoistiska skäl också, jag vill ju ha hem dig!"
Så förstår ni, vi var på festen på lördagen, sedan åkte jag från honom vid tretiden på söndagen och sedan hade han ändrat sig. Han sade ju för fan att vi skulle ta första, bästa lägenheten vi fick tag på i lördags. Hur fan tänker han?!
Fredagsmorgon skickade jag ett sms till honom där jag skrev att jag skulle komma vid tvåtiden och hämta mina grejer. Bad honom att ha det färdigpackat tills jag kom. Ville träffa honom så kort stund som möjligt.
"Yes boss", svarade han.
Han bryr sig inte om att jag gjort slut, bryr sig inte om något alls.. Ingen kommentar. Det gjorde ont.
Vid tvåtiden åkte jag och Lee dit. Knackade på, gick in.
"Hej" sade han.
"hej."
Vi gick in i köket och han stoppade ner varor från kylen i en påse. När allt var färdigpackat ställde jag mig framför honom, såg honom rätt i ögonen och sade:
"Du är ett jävla svin Magnus"
"Ja"
"Du är den fegaste människa jag någonsin har träffat. Kontakta aldrig mig igen"
"Nejdå"
Sedan smällde jag till honom. Det hjärthalsband jag en gång fick av honom slängde jag på golvet.
"Du tappade något" sa han.
"Nej, det gjorde jag inte."
Sedan gick vi därifrån och jag bröt ihop i Lee´s armar igen. Jag vet att han är så känslokall för att han inte vill att den tuffa ytan ska krackelera. Han har konfrontationsproblem, kan inte ta itu med saker. Då är det lättare att göra sig av med orsaken till konflikterna och problemet. I vårt fall, göra slut så att han slipper att ta itu med obehagliga känslor och förändringar. Han vill inte gråta inför mig, därför är han hård. Han trycker in sina känslor någonstanns där han tror att dom kan förbli gömda. Förr eller senare kommer de fram och det är då han inser vad han har gjort. Det är då han ångrar sig. Jag hoppas verkligen att han kommer att ångra sig. Att han får känna all den smärta som jag har fått stå ut med pga av att han är en feg liten skit som inte bryr sig om andras känslor.
Han var så mån att hämta hem mig från Roger eftersom jag mått så dåligt av att bo hos honom. "Det var på tiden, du skulle ju eg behövt komma därifrån tidigare." Men när han behandlar mig som skit, då är det ok.
Konstigt nog är jag inte lika ledsen den här gången. Känner mig nästan.. Fri! Jag vet inte om det är för att jag tryckt undan känslorna eller för att jag helt enkelt fått nog. Det är iaf ett plus att jag har bott i Sthlm och därmed van vid att vara utan honom. Men det känns inte så roligt att bli snuvad på mitt livs kärlek, inte på detta sättet. Utan respekt.
Man gör inte så. Har inte din mamma lärt dig det?
Mitt bittra inlägg med ett happy ending
Gud, vad jag är osäker ibland.. Hatar det!
Sitter och försöker att ladda upp en bild till hemsidan "modellbilder". Det är alltså en sida där fotografer, makeupartister, modeller, grafiker, hårstylister mfl. lägger upp bilder som de gjort/deltagit i. Man ska lägga upp en presentationsbild. Det står det något i stil med "lägg nu upp en bra bild eftersom det är denna bild som syns mest". Jättejobbigt! Jag vet inte om jag har något så bra bild.. Jag menar, visst har jag vissa häftiga sminkningar fotograferade, men det är ju inte i tuff miljö. Det är alltid samma vita vägg som vi har i skolan. Känns så jobbigt med just denna presentationsbild eftersom jag inte vet om jag har någon som är bra nog? Tänk om man blir utskrattad? Å så häftiga sminkningar har jag väl inte gjort.. Som sagt, hatar verkligen när jag är såhär!!
Sen är det lite problem på jobbet som också sänker mitt självförtroende. Cheferna stretade emot rejält när jag sade att jag snart ska göra mina slutprov och att jag inte vill jobba just de dagarna. Schemat är alltså ännu inte lagt. Men oavsett så har Elinor erbjudit sig att ta de pass som jag behöver göra mig av med, det gör hon gärna sade hon. Därmed bör det inte vara några problem. Tycker man! Men neej, det var ju inte bra att jag skulle vara borta si och så många dagar. "Elinor jobbar faktiskt väldigt mycket".
Har jag pistolhotat henne kanske? Neej. Hon hörde mig och Fredrik (chefen) diskutera och undrade efteråt vad vi pratade om. Efter att jag förklarat situationen sade hon att hon gäääärna kunde ta mina pass. Å så får jag skit för det.
När jag pratat om detta med andra i personalen har de blivit förvånade över vad cheferna sagt. Jag tycker därmed att det känns personligt! Tar givetvis illa vid mig. Kanske inte är personligt, men det är onödigt att inte vara tillmötesgående. Personligen tycker jag att det räcker med att jag kämpar som fasiken för att orka med både skola och jobb. Så får man tassa på tå där också. Överallt ska man tassa på tå för att folk inte ska bli sura eller misstolka en. Är så jävla trött på det!!
Mamma och pappa är och hälsar på. Det är mysigt! Men. Roger, Irene och pappa behandlar mig som ett barn. De lyssnar inte på vad jag säger eftersom jag inte kan ha något vettigt att säga. Väldigt frustrerande när de sitter och diskuterar något. Kan gälla i vilken riktning vi ska åka mot i, vilket tåg vi ska ta, vad en biljett kostar, vart restaurangen ligger, vad struma är.. Alltså, det kan gälla allt. Efter ett tag får de veta svaret; dvs efter vilda diskussioner och efter många om och men. Om de hade lyssnat på mig, så hade vi sluppit allt det där. Med detta menar jag inte att jag alltid har rätt, men om de hade börjat att LYSSNA på mig och förstå att jag också har något att komma med, så blir saker och ting så mycket enklare. Behandla mig som en vuxen människa..
Jag blir så trött.
Räcker tungan åt alla måste-tassa-på-tå-för-mig-människor. Pllööööh!
Okej, nu har det gått några minuter.. Rusade ur rummet för att jag hörde mamma skrika förtvivlat och snyftande. De (mamma, Irene, Roger, pappa) hade tydligen haft någon diskussion om våldtäkt och mamma blev då rädd för att jag ska bli utsatt när jag går hem från jobb sent på kvällen. Pappa sa helt fel saker som tex "Jaha, vad ska du göra åt det då? Flytta hit kanske?" och var inte alls orolig. För han skiter väl i om jag blir våldtagen. Han tyckte väl att mamma var löjlig. Vi såg filmen "Män som hatar kvinnor" igår där en av huvudkaraktärerna blir våldtagen. Antar att det var det som startade diskussionen.
Hursom, springer in till mamma som är helt förtvivlad. Hon vill inte åka hem till Skåne och lämna mig bland allt det farliga, hon vill hämta mig med bil varje gång jag jobbar sent. Förklarar att jag kan råka ut för något oavsett var jag är och att OM något skulle hända - är jag beredd. Jag har alltid mitt safespray i handen när jag går hem från t-banan och huvudet på skaft. Tillslut blev hon lugn igen. Innan vi gick ut ur sovrummet säger hon "iochmed att du inte jobbar förrän på torsdag så räcker det att Magnus flyttar hit då".
Nu får jag även varma känslor för två personer jag var så irriterad på förut. Alltså, jag tycker ju om Roger även om han är värsta besserwissern, allt ska vara på hans sätt och han har aldrig fel. Så ta det inte som att jag hatar honom när jag är på dåligt humör! Det var många problem i början när jag bodde här, men nu har han väl vant sig och det funkar att bo ihop. Iaf så försökte Irene och Roger att trösta mamma. De sade att jag utstrålade självsäkerhet, att jag var tuff och inte den man helst väljer som offer. Man väljer den där tjejen som ser lite nervös ut i högklackat och kjol. Dom var gulliga och jag fick tillbaka lite av självförtroendet som de tog av förut. Jag visste inte att Roger såg mig och tuff och självsäker!
Min älskade mamma. Vill inte att du ska oroa dig, jag klarar det här.
Magnus flyttar ju trots allt hit på torsdag..
OBS! Pornografiska bilder.
Heejheej!
Hade jättemysigt på alla hjärtans dag med Magnus! Även om det ett tag kändes som att allt gick åt h-vete.. Jag började morgonen genom att smyga upp ur sängen utan att väcka en sovande Magnus. Sedan fixade jag frukost på sängen med varma bullar, kaffe och bokstavskex som bildade orden"älskar dig" samt tända ljus. Han blev jätteglad! Vi åt och mös lite, sedan bad jag Mange att hålla sig inne på rummet. Jag gick iväg till köket för att smälta choklad som jag sedan doppade färska jordgubbar i. Tänkte att vi skulle ta ett skumbad på hotellet, dricka skumpa och käka chokladdoppade jordgubbar.
Efter ett tag tog vi tuben till östermalm där Mange hade bokat hotell. När vi kommer upp på rummet finns det ingen minibar - vart ska jag kyla champagnen och vart ska jordgubbarna hållas kalla någonstans? Men det värsta var - inget badkar. Jag blev riktigt låg och kände att alla mina planer gick åt skogen! Berättade att jag hade behövt ett badkar till min överraskning och Mange såg hur ledsen jag var. Han föreslog att vi kunde be om att få byta till ett rum som hade badkar men jag tyckte att det kändes lite dumt. Som om jag var en bortskämd flicka som inte fått vad hon ville ha.. När vi skulle ner på stan gick jag förbi receptionen och bad dem att ställa upp en ishink och två glas på rummet till klockan 16.
Vi tog en runda på stan(Prinsessan Madeleine och hennes pojkvän gick förbi), kollade i lite affärer och åt lunch. Upptäckte att jag inte hade några svarta strumpbyxor hemma, så vi köpte stay-ups. När vi kom tillbaka till hotellet lite efter fyra fanns det ingen hink eller några glas.. Inget ville gå som jag ville! Jag ringde ner till receptionen som sade att de glömt det, men att de skulle komma upp med det direkt. Lite synd att överraskningen blev förstörd dock! Istället för att bada tog vi en het dusch för att sedan dricka skumpa och äta jordgubbar i sängen.
Lite senare skulle vi ut och äta på restaurang. När jag öppnade paketet till strumporna ser jag att de inte är svarta, de är bruna. Typiskt! Men skitsamma, det får gå ändå. Problemet var att klänningen jag skulle ha på mig var lite kortare än jag trott, så man såg stay-upsen! Åååh. Stod och drog i dem för att få dem högre upp. Riitscchh! De gick sönder och fick stora maskor.. Jag var inte på så bra humör vid det laget! Det bästa är väl ändå det faktum att jag inte sparade kvittot. Expediten i kassan frågade om vi ville ha kvittot; " - Nej, tack! ". Inte riktigt min dag..
Vi tog en taxi till restaurangen. Tyvärr hade jag även andningsproblem denna kvälll. Fick knäppa upp behån som vanligt! Annars får jag panik eftersom den sitter åt om bröstet och då blir det ännu värre. Efter ett tag säger Mange att behån typ hänger ut ur klänningen. Haha!
Restaurangen var jättemysig och personalen var härliga, de dansade runt lite och så. För att inte tala om mitt sällskap som var heeelt underbar! J Som alltid. Inne på toaletten fanns en svart tavla och kritor att skriva med. Gissa vad jag skrev? "Mange <3 Marlene". Jag är sjukt gullig!
Efter restaurangbesöket åkte vi tillbaka till hotellet, åt efterrätt och drack lite drinkar. Myspys!
Dagen tog vi det piano, åt lite frukost (som vi btw avslutade med varsin gräddad våffla), checkade ut och tog oss hem till Bandhagen. Vi var ganska trötta så vi låg och vilade/tittade på tv. Magnus skrämde livet ur mig! Jag trodde att han sov, så jag började fota med mobilen, på ljudlös dårå ;) Tog två bilder vilket var svårt att ta eftersom jag låg bredvid honom och fick vinkla kameran utan att se vad jag fotade. Efter att ha tagit den tredje bilden, tittade jag på den. AHHH! Öppna ögon! Han hade vaknat.. Men shit vad scary det var, haha!
Det var inte roligt att åka och lämna Mange på flygplatseen. Förra gången grät han för att han skulle åka hem, denna gång grät jag. Var mycket jobbigt att säga hejdå! Hade ju bara träffats i tre dagar. Du ger mig mersmak älskling!
Vi är bäst.
"no strangeling the dancers"
"Monday nights is gaynight"
Fredagen den trettonde är ingen otursdag för mig..
Detta känns som en turdag för mig! Syrran klarade sitt undersköterskeprov med marginal, MVG fick hon. Märks att vi är släkt! Stolt över dig syrran. Hon har knappt haft tid att plugga eftersom hon har två småpojkar som tar upp hennes tid och som dessutom håller henne uppe om nätterna. Så strongt gjort! Tveksamt om man hade fixat det själv. Yo go girl!
För övrigt kommer Mange hit idag, ingen otur där ;) Fast å andra sidan beror det väl på vem jag frågar..
Dessutom, något av det sjukaste. Jag sitter på tunnelbanan och väntar på mitt tåg. Brevid mig sitter en söt tjej, intressant utseende tänker jag, borde fråga om hon vill sitta modell för mig någon dag. Så det gör jag! Jo, det vill hon jättegärna. Vilken tid är det? Det är det som är kruxet, svarar jag, alltid runt elva. Du kanske alltid jobbar vid den tiden? Det gör hon såklart.. Men jag säger att jag tänker höra av mig iallafall (har redan fått hennes nummer) eftersom man aldrig vet. Då kommer det fram att hon och hennes band snart ska släppa en skiva och att de inte har någon som kan styla dem på skivomslaget.. Föreslår att jag kan göra det. Herregud, kan jag ha mer tur?! Jag tänker fråga Carro om hon vill, hon är frisör/hårstylist, så kan hon fixa deras hår. De är alltså fyra stycken i bandet. Sen funderar jag på att jag ska ta med Jenny också. Detta är alltså tjejer jag går med i skolan! Jenny kan hjälpa mig att sminka, kan bli jobbigt att sminka fyra pers, tar väl för lång tid. Me like Jenny :)
Så vadå otursdag? Fast det är klart, dagen är inte över än. Men om något händer, så beror det ju inte på datumet. Shit happens every day!
Puss och kram på er! :)
Så glaaad!
Tjollahopp!
Var på arbetsintervju idag, på 7-eleven. Allt verkar jättebra, ska provjobba nästa vecka. Chefen var jättetrevlig, med glimten i ögat. Där finns rutiner och bestämda regler, precis som jag vill ha det! Efter att ha jobbat på Waynes i Sthlm var jag rädd för att det skulle vara så överallt. Har väl inte skrivit så mycket om det, men det är rent åt h-vete på den arbetsplatsen. Vi stänger klockan nio. Då vill chefen att vi ska vara klara klockan nio. Hallå eller? Inte logiskt någonstanns. Hur ska man kunna räkna kassan innan man stängt? Eller rengöra kaffebryggaren? Städa? Ni hajar poängen..
Dessutom verkar det som att de blev sura när jag var TRE MINUTER sen. Tre minuter!! Jag hade varit i skolan och det blev lite tajt. Är det hela världen? Efter det har jag bara fått ett arbetspass, fastän att jag blivit lovad tre gånger i veckan. Har därför hamnat i en ekonomisk kris då jag måste låna pengar. Danke sehr!
Nej, allt har varit så flummigt där. Det har inte kännts helt hundra med maten, om den var ok eller ej. Ibland var det gamla kakor.. Skönt att jag kan lämna det helt! Jag är dock orolig för att jag inte kommer att få min lön. Men då jäklar!
Så det kändes helt underbart på intervjun idag, för chefen och jag hade samma inställning. Dessutom kommer jag få ganska bra betalt då de har handelsavtal där.. Halleluja! På helgen har jag 100% ob. Jag vill jobba ALLA helger. Haha! Då tjänar jag 204kr/h. Innan har jag knappt tjänat 100/h med ob. Det var allt på tiden! :)
Kommer att jobba 15.30-23.30 på vardagarna och sedan antingen 08-13, 12-18 eller 18-24. Jag är så redo och peppad! Det ska bli skönt att jobba med människor som vill och kan.
Annars är allt tipptopp, Magnus är världens underbaraste, det är kul i skolan och jag mår bra! Älskligen kommer upp nu på fredag så att vi kan fira Alla Hjärtans Dag på lördag. Han har bokat rum på ett mysigt hotell, vi ska ut och äta och sen ska vi.. Göra en massa roliga saker som vi håller för oss själva ;)
I veckan ställde jag upp som modell för en av våra lärare, för de som läser kvällskursen i makeup. Det var Jessica som sminkade mig och det blev underbart bra(se bilden nedan)! Jag ville inte skölja bort det, men fick slutligen ge upp kampen mot mig själv och ta bort det. Eftersom jag skulle gå och lägga mig!
Vilket jag ska göra nu. Så sov gott med er alla, jag ska försöka att skriva oftare. Men det händer så mycket och man orkar knappt se åt datorn vissa kvällar. Jag älskar dock er även om jag inte skriver.. Aiight?
Puss på hela världen! Speciellt en puss till Josefine som fjäskade så fint ;)
Söt som socker
Av dig kan jag aldrig få nog
Du är som en påse med lösgodis, så mumsig
Fast utan det dåliga samvetet och kalorierna
Du är min favoriträtt som jag gärna äter sju ggr i veckan
Lätt-tillagad som micropopcorn och alltid lika god
Du är som att äta soppa med en gaffel
Hur många gånger jag än tar ger du tillbaka
Du är perfekt för mig
och du är min
Jag är perfekt för dig
och jag är din
Oouuuha! Trött eller trött..
Trött som ett as, om ni ursäktar..
Ja, jag är ihop med Mange igen! Trots allt som hänt, trots allt han sagt. Trots att jag sa "aldrig igen". Allt är förändrat, bla, bla bla.. Det är komplicerat att förklara! Men vi har löst det och vi hoppas på att det ska vara forever this time. Mange ska leta bostad i Sthlm så att vi kan flytta ihop. Vi älskar varandra och är lyckliga tillsammans, för att säga det kort. Nog om det!
Länge sedan jag skrev och det beror på tidsbrist och energibrist. Är helt slut nu! Har ätit för dåligt å pga av det är jag traaasig i kroppen. Men jag försöker att fixa till det.. Hade dock varit trevligt med lite energi ;)
Ska lägga upp en massa bilder..
Smink, smink, smink.. Nämnde jag smink?
Här sitter en sjukt trött Marlene efter en hård vecka.
I måndags började skolan och det var väldigt spännande. Alla tjejer är jättehärliga! Gulliga och snälla, inte vad man föreställt sig. Vi fick vår sminkväska, helt underbart! Jag stod och hoppade av glädje, om jag hade kunnat hade jag gjort en volt. Lektionen handlade mest om varför vi går denna utbildningen och vad vi har för drömmar i framtiden. På tisdagen skulle vi dock sminka för första gången. Det var svårt att hålla sig så länge med den smink-fullproppade väskan.. Som btw är värd 23000kr inkl innehåll!
Vi behöver sminkmodeller mån-fre, vilket kan vara en utmaning. Eftersom vi slutade vi 14.15 på måndagen och jag skulle börja jobba kl 15, så hann jag inte ta fler än två nummer från vår modellpärm. Denna pärm innehåller anmälningar från människor som vill vara modeller hos oss. Det slutade med att jag inte fick någon modell, även jag frågade hur många som helst på Waynes. Ingen kunde komma på morgondagen och jag var lite deppig pga detta.
På tisdagen var det dags öppna väskan och sätta igång med sminkeriet! Eftersom jag inte hade någon modell skulle jag sminka någon annan på kursen som inte heller fått tag i någon och hon mig. Men vi var tre stycken som stod utan modell vilket ledde till att jag sade att jag kunde sminka mig själv. Även om det inte kändes så roligt! "Som tur var", var Maddes modell sjuk och därmed kunde vi sminka varandra. Det var superkul och man kunde knappt vänta tills onsdagen.. Då jag skulle få sminka min första modell! Denna veckan har vi jobbat med studiofoundation som används när man tar foton, är med i tv eller liknande. Inget som man bär vardagligt. Detta innehåller också läran om hur man plockar bryn, täcker över finnar, blemmor osv, samt att framhäva kindben, göra näsor smalare, korrigera så att dragen blir symmetriska och fylla i läppar med penna och färg. Man korrigerar som fasiken, skulpturerar om ansikten. Så nu vet man att de flesta modeller, kändisar osv bara är sminkade och inte alls så snygga som de ser ut att vara. HA!
På onsdagen kom en tjej som heter Emma, som jag haffade på Waynes. Tyvärr glömde jag att ta en before-bild, men såhär blev resultatet:
På tisdagen lärde vi oss att lägga basen, dvs rengöring, brynplock, concealer, foundation och puder.
Ni skulle ha sett hennes bryn före plockningen, en bra plockning är som ett ansiktslyft. Hon var mycket nöjd! Här utan mascara.
Med mascara, annars ingen skillnad.
På torsdagen kom en tjej som hette Jenny. Vi gjorde först det vi gjort förgående dag, fast vi byggde på med shading och highlightning. Därefter fixade jag hennes läppar.
Before - utan smink
Efteråt: Silikoninjkektion? Lägg märke till att munnen är korrigerad, före sminkningen var den inte symmetrisk. Näsan ger intryck av att blivit rakare, smalare.
Profilbild
Det har varit tuffa dagar då vi har en massa läxa, ska fixa modeller och när jag jobbar hinner jag ingenting. Kommer hem sent, vid 22.30. Sent på torsdagkväll skulle jag öva på Caroline, Rogers dotter som bor tvärs över. Det fick sina konsekvenser.. Jag var trött och det gick helt enkelt utför. När det först blev fel, suddade jag. Men sen när jag skulle rätta till det så blev det ännu värre. Detta slutade med att jag började asgarva, för hon såg inte klok ut! När hon fick se sig i spegel så förstod hon. Vi skrattade så att vi grät!
På fredagen skulle vi sminka killar för första gången. Det var skitkul! Fick en underbart trevlig kille vid namn Max (is it a sign?) som jag pratade oavbrutet med i över tre timmar. Kan nog bli en bra vän det där! Han var så nöjd att han inte visste vart han skulle ta vägen. Killar har ett ben mellan brynen som vi tjejer inte har. När man plockar bort håret där framhävs benet och de ser manligare ut. Tro't eller ej! Max tror det iaf. Han funderade på att anställa mig.. Sminkningen var han också nöjd med, så pass att han tänker börja sminka sig. Det kommer fler tillfällen då vi ska sminka killar och då ville han gärna ställa upp. Perfekt!!
Tyvärr har jag inga bilder på honom eftersom jag inte hade Rogers kamera med mig till skolan då. Men jag lånade en kamera på plats och väntar bara på att få bilderna skickade till mig. Så de läggs förhoppningsvis upp i nästa inlägg, tillsammans med bilder på väskan osv. Har köpt en egen d-kanmera nu, en roooosa :) Hihi!
Nu ska jag äntligen sova.
Puss och kram till alla mina små änglar där ute!
Speciellt en massa kärlek till min mamma som är så underbar!! Älskar dig.
Parantes: Du, Lee! Jag kommer inte att skriva varje dag.. Orkar inte, hinner inte :( Du får ringa. Om vi hinner prata ;) haha! pöööss.
Som man bäddar får man ligga.. Själv ligger jag jäkligt mjukt och skönt!
Hajhaj!
Nu har jag precis kommit hem. Irene ringde mig vid två-tiden och frågade om jag ville följa med henne och shoppa. Dah! Som om man behöver fråga.. Hihi. Men jaa, jag har ju inte kassan full om man säger så men något litet hade jag ju över. Så det blev en mascara, skrubbhandskar och två hårborstar; en vanlig och en fönborste. Har haft min nuvarande borste ett tag nu, så det är dags att byta. Å skaftet på min fönborste är av och därmed funkar den inte alls. Så nu kan man kanske bli vacker igen!
Måste klippa mig också, håret är så slitet. Sånt mår jag sjukt dåligt av.. Hehe. Funderar på att klippa det kortare, men eftersom jag inte vill ta ett impulsivt beslut som jag kommer att ångra så börjar jag med att toppa det. Ny frisyr kräver längre betänketid. Ni vet hur det är, så fort det sker en stor förändring i livet vill man ofta förändra sig själv också. Är nästan fri från sjukdomen, singel, ska påbörja min utbildning, mitt nya jobb och sist men inte minst; jag har flyttat till Sthlm. Så jag funderar på att klippa mig i en kortare frisyr och ev bli brunett igen. Men som sagt, funderar. Bea tyckte att jag skulle "klippa håret kortare för att visa upp min fina hals, även om den syns tydligt nu eftersom jag har mitt självmordsärr.." Hrm. Ärret vill jag ju inte dra mer uppmärksamhet till. Ibland känns det som om jag står med en neonrosa skylt som säger "Glo allt du kan på mitt ärr!".
Åkte till Bealainen igårkväll för å mysa, snacka skit å kolla film. Eftersom jag var lite nere pga av you-know-who (inte Voldemort) så skulle hon pigga upp mig med Sex & The City -filmen. Protesterade först, hur uppiggande är den? "Det är ju girlpower" svarade Bea och sen var det inte mer med det. Men jo, den var ganska uppiggande :O) Även om jag jämförde Big med Magnus. Å med Mirandas kille. Å med alla j*vla killar i filmen. Haha. Men jag är inte bitter!!
Imorgon är alltså första dagen i skolan, det ska bli så skoj! Är dock lite rädd för hur jag ska göra med sminkväskan som är värd typ 30.000kr.. Inget man vill ta med sig till jobb eller släpa runt med på tunnelbanan! Blir även den första "riktiga" dagen på jobb. Men ja, det är bara spännande! Vill nuuuuu!
Fixade rummet igår också, var ju på Ikea och köpte lite saker med Irene i fredags. Så här blev det:
Hyllorna, tavlan och värmeljusen är nya :)
Jag är mycket nöjd med resultatet.. Nu är det bara ett skrivbord som saknas! Ska nog hämta ett ikväll. Fick alltså inte det där vita.. Nu har jag svart inredning istället! Det som jag ev. ska hämta ikväll är dock inte det jag helst vill ha. Men vet inte om jag kan få det jag vill ha! Vill ju få upp min dator.. Så ska snacka om saken med Roger lite senare.
Nu ska jag stryka, bada och äta :O)
Puss å kram!
Löööv
- Leeene.
LillaLene (Sthlm) säger:
Du får kolla min blogg sen!
Bobo säger:
Jag läser inte bloggar
LillaLene (Sthlm) säger:
Håller på att lägga upp lite bilder från mitt nya rum
LillaLene (Sthlm) säger:
Du ska läsa min idag.
Bobo säger:
Ok då
Bobo säger:
:P
LillaLene (Sthlm) säger:
<3 ?
Svar på Emmas kommentar..
Be inte om ursäkt för vad din mamma säger, det är hon som säger det, inte du.
Du är unik pärlan ;) Pussar.
<3
Tunnelbanan och jag = falskt.
Nu är man förflyttad till Sthlm.. Sitter inne på Rogers dator eftersom vi inte fått upp min än - har inget skrivbord, men det ska nog fixas snart. Hoppas jag! Har hittat ett jättefint skrivbord på blocket (se nedan) som jag verkligen vill ha, men jag vet ju inte om jag får det.. Man kan inte ringa, bara maila. Så jag har mailat och hoppas på att han säljer det till miiiiiig!
Alla kristna och andra troende där ute, be för att jag och "mitt" skrivbord förenas. Vi är menade för varandra!
Jag hade provjobbning på ett Waynes idag. Kom in genom dörren, ställde mig i kassan och väntade på hjälp.
- Ja?
- Hej, det är inte du som är David? Jag söker honom.
- Aha.
..... - Kan jag få prata med honom (?!)
- Ehm, ae.
Han springer iväg för att hämta honom. När han kommer tillbaka säger han;
- Han är lite upptagen just nu.
- Men jag skulle ju provjobba?
- Sätt dig ner sålänge bara.
Okeeej.. Hm. Har David glömt min provjobbning eller? Reagerar på att killen i kassan har mjukisbyxor, inte ler, mumlar och verkar inte speciellt serviceminded. Vad för oseriös arbetsplats har jag kommit till? Just när jag tänker detta trippar en duva in på Waynes och springer runt kring borden. Äh, vad är det här?!
Klockan tickar vidare och jag sitter och funderar på om jag kanske skulle gå därifrån när klockan slår kvart över elva, de verkar ju inte vara speciellt seriösa här och då vill jag ändå inte jobba här! Pedant-tant-Len kommer ju att få spel och dö. Då kommer killen från kassan fram till mig och säger;
- Ledsen om det dröjer, men han är snart färdig. Han pratar med en annan tjej.
Aha! Men åååh, kunde han inte sagt det från början? Jag trodde ju att jag blivit bortglömd eller att det var en chef som ville visa sin makt genom att låta mig vänta. Har nämligen varit med om detta förut, de ska visa att de står över en och därför låter de en vänta trots att man har bestämt en tid. Nochalans.
Senare visar det sig att Ali, som killen i kassan heter, har nyligen opererats och därför får han bära mjukisbyxor. Å jag upptäcker att han är jättetrevlig, precis som Daniel, som också jobbar bakom disken. Vi skojade å skrattade, drev mycket med min skånska.. Ali mumlade mycket i början och jag tror att det beror på att han hade svårt för min skånska. Det skämdes han lite för och därför frågade han inte vad jag sa. Han sade nämligen att det var svårt att förstå mig, men jag sa att det inte var något att skämmas för, säg till om du inte hänger med. Jag frågade Daniel om han också tyckte att det var svårt att förstå mig.
- Neej för fan! Du vet, Ali är ju invandrare, han är trög.
Skämtsamt dårå. Daniel är själv svart, så dom har härlig humor! Älskar när folk är så avspända, då kan man skämta utan att någon tar illa upp. Det är dock väldigt många som inte förstår det här med sarkasm och det har jag fått lida för genom åren ;) Take it or leave it biiaaatch.
Hursomhelst gick provjobbningen jättebra! Dom tyckte att jag var duktig och snäll :O) Det gick faktiskt så bra att chefen bestämde sig för att anställa mig direkt! Så skööönt. Nu behöver jag inte längre oroa mig för att fixa jobb, det är gjort. Phew. Jag ska jobba runt tre gånger i veckan, det är blir nog ganska lagom. Jobbar första gången på måndag, 15-21. Tror att jag kommer att trivas bra, alla är jättegulliga och chefen är schysst. Tänk så fel mitt första intryck var, thank god!
Det var jättelätt att hitta dit, det ligger på andra sidan gatan av T-Centralen. Så det var inga problem! Jätteskönt att det ligger så pass nära. När jag skulle ta mig hem sprang jag ner till tunnelbanan och tog nr 19, som Roger sagt. Efter ett tag tänkte jag än en gång; är jag inte framme snart?
- Är det långt kvar till Bandhagen?
- Bandhagen? Jadu, då är du på fel tåg.
- Skojar du? Har jag gjort det IGEN? Men gud.
Jaapp, jag gjorde det igen!! Å jag reagerar ju aldrig förrän det gått en halvtimme eftersom det tar 20-25 min att ta sig hem till Bandhagen. Läste dessutom en bok för att få tiden att gå. Jo, det gjorde den definitivt, men inte riktigt som jag hade tänkt mig. Så trollar man bort en timme..
Annars har flytten hit gått smidigt. Jag höll på att döda mig själv genom att stresspacka allt dagen innan vi åkte. Trött som en zombie var jag, men det gick. Vädret var inte det bästa att köra upp i, det var snö, regn och det blev mörkt väldigt snabbt. Men jag körde hela vägen och vi överlevde!
Som den pedant man är började jag packa upp mina flyttlådor redan på måndagskväll, även om jag inte orkade. Men jah, är man pedant så är man! Det var dock jätteskönt dagen efter, då var nästan allt klart. Bea kom hit bara någon timme efter vi kommit fram. Hon satt och betraktade vartenda steg jag tog när jag packade upp mina lådor. Himlade med ögonen, stirrade oförstående på mig, spottade ut spydiga kommentarer och kramades med min Mirandanalle. "Gud vad mycket kläder du har!", "Men shiit, hur många lådor med kläder har du?!", "Men packade inte du just upp en låda med linnen?", "Säg inte att du har en hela låda med underkläder!"...
På morgonen dagen efter får jag höra att jag klöst (?!) henne i sömnen samt tagit allt täcke och hållt i det för glatta livet. Well hey, jag sov.. Då kan jag inte ansvara för vad jag gör ;0)
Hade även min avskedsmiddag i lördags, det var jättetrevligt! Ska skriva mer om den i nästa inlägg och lägga upp bilderna.
Nu är jag så trött att huvudet snurrar och ögonlocken drar neråt. Godnatt alla mina vänner. Sov gott.
Ps. Jag har ätit upp pralinerna.. Dom var utsökta! Ds.
Countdown: 7 dagar kvar.
Jobbade sista dagen på jobb idag och det kändes bitterljuvt. Alla är ju så underbara! Kommer att sakna dem allihop. Jag blev väldigt rörd när en av stammisarna kom fram och gav mig en låda med praliner, började nästan gråta! Så himlans gulligt. Ska aldrig äta upp dem, de ska tryckas in i en fet ram! Om jag inte får godissug en dag när jag inte har något annat gott hemma.. För övrigt ville jag bara krama ihjäl alla mina kolleger och aldrig släppa taget om dem. Aldrig har jag kännt så när jag lämnat en arbetsplats, det har alltid varit tvärtom. Det är ju min familj jag lämnar! Alla systrar, brödrar, mammor, pappor, farbrödrar.. Mitt andra hem.
Julafton var väl inte världens hit! Men vad kan jag förvänta mig med denna släkt/familj? Först blev de sura på mig för att mamma gick ut med hunden.. Jag hade sagt att jag kunde göra det, men sen glömdes det bort, jag var skittrött och kollade film med kusinerna. Då ser jag mamma ta på sig ytterkläder i hallen och säger;
- Neej, du ska inte gå! Jag ska gå!
Även om jag är så pisstrött att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
- Sluta nu, klart jag ska gå. Se klart på filmen nu!
- Nej, mamma. Jag går.
- Du ska vara hemma och ta det lugnt nu när du äntligen är ledig.
När mamma är på det humöret går det inte att rubba henne och jag som var pisstrött orkade inte försöka längre! Å därför blev jag utskälld två gånger. Wiihoo. Men jag är så van vid det, jag är alltid det svarta fåret, så jag orkade knappt bry mig. När dom alltid tror det värsta om mig känns det inte som en idé att ens försöka förklara, de har ju redan sin bild av mig.
Sen var det så många småsaker. Vissa började bråka om var de skulle sitta vid matbordet..
"Men, vem har tagit min plats?!"
"Jag satt faktiskt där!!"
"Åh, nu får jag sätta mig på en annan stol!!"
Det spelar väl för guds skull ingen roll vart ni sitter människor! Å det är alltså inte barn vi snackar om här, det är "vuxna" människor i 50-60-års åldern.
Det som förstörde hela kvällen var när min faster började diskutera min utbildning. "Hur stor är chansen att du får jobb efter utbildningen? Ska du starta eget? Det är jättesvårt, det måste du förstå. Det är sociala avgifter och så... Du vet inget om hur man driver ett företag. Du ska inte tro på allt vad folk säger. Du måste vara medveten om riskerna. Du får inte vara blåögd. Tro inte att det är så lätt, att du klarar det själv. Jag och din far har levt lite längre än vad du har, vi har mer erfarenhet i livet. Det är ett råd, ta det...."
Bla, bla bla bla.. Om man ska göra något, då måste man tro på det! Annars lyckas man inte. Hon sa att jag skulle lyssna på henne, men hon lyssnade ju inte på mig. Jag kommer inte att starta ett företag dagen efter att jag gått färdigt utbildningen, mitt mål är att förhoppningsvis kunna göra det en dag. Givetvis kommer jag då att ta reda på allt jag behöver veta, ta en kurs eller ta hjälp av någon som kan. Det kanske börjar med att jag har ett annat fast jobb och makeup och hårstylist som en hobby, tills jag fått upp en kundkrets. Kanske hyr en stol på någon salong tills jag har erfarenhet, kunskap, tid och pengar att starta eget.
Faster, jag är inte en polischef som du. Pappa, jag är inte civilingenjör som du. Men jag har hittat något som jag brinner för och det är det viktigaste för mig! Det betyder inte att jag är dum, för det är jag inte. Tro vad ni vill. Den dagen jag har mitt miljon-spa kan ni stå där. För när jag vill något, då försöker jag att lyckas med det. Jag misslyckas hellre än att inte jag inte försöker alls! Råd tar jag gärna emot, men det var inget råd jag fick. Det var ren kritik för att du ansåg att jag tagit fel beslut. Men låt mig ta det då, det är mitt problem. Inte ditt.
Nu lämnar vi det kapitlet. Jag väntar fortfarande på att en bra jul ska komma! Må det så ta tio år, men den kommer.
I fredags efter jobb åkte jag till Malmö och träffade Tobias för första gången. Han är en supergo kille! Problemet var att jag inte hade kommit över mange så mycket som jag trodde. Så det blev "lite" tårar - förlåt Tobias! Men han var förstående, det ordnade sig. Jag blev dock väldigt arg när jag insåg hur pass mycket Manges handlingar påverkat mig, hur trasig jag i dagsläget är. Därför skickade jag ett sms, för jag ville att han skulle få veta vad han gjort med mig. Jag hoppades på att han skulle inse hur dum han varit och be om ursäkt.
Men jag fick inget svar, ingen ursäkt. Det trodde jag inte heller att jag skulle få, men jag hoppades.
Tobias kom hit igårkväll, det var mysigt. Mamma tyckte om honom, hon sade att han kändes avslappnad och att hon därmed slappnade av. Att han verkade vara en snäll och go kille - vilket han är :) Jag tyckte också att han skötte sig bra, han verkade inte alls nervös. Inte ens när han skulle hälsa på pappa, som jag berättat en massa skräckhistorier om.
Fast jag tror inte att jag är redo för ett förhållande än. Hjärtat är inte tillräckligt ihoplappat för att ges till någon annan än, det är fortfarande i bitar. Jag behöver verkligen det här Stockholmsäventyret. Vilket är ganska lustigt, för många tror att det var anledningen till att Mange gjorde slut. Att han var rädd för att det skulle gå å h-vete när jag bodde i Sthlm och då gjorde han slut innan han innan han blev sårad. Men sårade mig istället. Ja, jag vet inte. Allt jag vet är att jag behöver komma härifrån, andas ny luft, skapa nya tankar och träffa nya människor i en annan miljö. Så jag tar det väldigt lugnt med Tobias. Har sagt till honom att jag är väldigt känslomässigt förvirrad, för det är jag. Känner mig tom väldigt ofta, det är nästan värst. En ihålig Marlene, fylld med vakum.
Jag vet inte om jag tycker om Tobbe för den han är, eller om jag tycker om honom för att han tycker om mig - för att jag behöver någon som kramar mig.
Imorse när jag satt på bussen på väg till jobb fick jag ett meddelande från Mange:
Förlåt.
Gud som jag väntat på det. Det var en lättnad, spänningarna bara släppte och tårarna rann. Förhoppningsvis hjälper det mig att komma över honom. Men det är svårt, man kan inte bara ersätta någon hursomhelst. Ingen är som Mange. Å jag saknar så mycket med honom. Men den Mange jag saknar, han finns ju inte längre. Vi siktar på Sthlm och nya miljöer.
Nyår ska jag fira med Tobbe i Malmö, det ska bli jättetrevligt! Vi är ett gäng som ska käka tillsammans, kompisar till honom, bekanta till mig. Sen blir det någon nog någon hemmafest och kanske en tur på stan efter det. Så det ser jag fram emot! Alla är så trevliga och härliga. Speciellt Tobbe :) Vi har ganska mycket gemensamt.
Å min älskade vovve Max blev påkörd häromdagen, dagen före julafton - för att pappa släppte ut honom utan uppsikt. Han sprang då bort till vägen och sprang över den, eller ja, han var på väg att korsa den då en bil kom. Som tur var sprang han in i sidan på bilen, hade han kommit någon sekund tidigare hade han blivit överkörd och antagligen inte överlevt. Tacka änglarna för det! Jag var på jobb och visste inget om vad som hänt. Hemma pågick ett bråk då mamma ville ta Max till veterinären men pappa sade nej. Han betedde sig idiotiskt och elakt! När jag kom hem tog jag ett snack med honom och fick därefter pengar av en väldigt sur pappa, så att mamma och jag kunde ta hunden till djursjukhuset. För att göra en lång historia lite kortare; Max var öm och fick därmed ta det lugnt i några dagar, han skulle bara gå korta promenader och vila mycket. Idag mår han bra, kanske har han fortfarande lite ont i bakbenen, men det ska förhoppningsvis snart vara bra. Max, vad skulle vi göra utan dig? Det hade varit så hemskt om du lämnat oss. Älskar dig, gulleplutt!
Nu är det dags att gå in och kela med min lilla mise. Ska dessutom gå upp tidigt eftersom jag ska fixa naglarna kl 9 i Hbg imorgonbitti. Äääntligen! Jag vet precis hur de ska se ut :) Efter det ska jag och Lee luncha och mysa lite. Om jag inte är sjuk, känner mig nämligen lite krasslig :S
Nattpuss på er.
Roliga kommentarer och händelser..
Imorse skulle Tobbe åka iväg till jobb å jag skulle sova vidare. Vi hade sagt hejdå och han hade gått ut ur mitt rum. Så kommer han in på mitt rum igen och frågar;
- Hur öppnar man er dörr?
Jag är uppe tidigt eftersom jag ska iväg och jobba. Står i köket och gör frukost när pappa går upp för att besöka toaletten. När han är i hallen ropar han:
- Godmorgon Barbro!
- Men pappa, det är ju Marlene som står här.
- Ah, du skulle upp och jobba ja.
- Ligger inte mamma i sängen och sover?
- Jo.
- Varför tror du att hon står i köket då?!
Det är lördag på Waynes och det kryllar av folk. Efter ett par timmar är det lätt att man blandar ihop saker och ting. Jag står på kaffestationen, dvs att jag gör kaffe efter beställning. Marie ropar;
En salamilatte, tack.
Ah, en latte med en salamiskiva i då eller?
En vanlig konversation mellan Sandra och mig;
1.) Sandra säger:
Haha, du är ju cp :P
LillaLene (blogg.se) säger:
Klart jag är
LillaLene (blogg.se) säger:
Annars tror du väl inte att jag skulle vara kompis med dig heller?
Sandra säger:
2.) LillaLene (blogg.se) säger:
Vi ska ju ha lyckliga liv, har du glömt det?
Sandra säger:
Neee! Jag drömmer om det varje natt ;P
LillaLene (blogg.se) säger:
Själv drömmer jag bara mardrömmar om nätterna..
LillaLene (blogg.se) säger:
Men alla är vi olika!
Sandra säger:
haha =D
Sandra säger:
Man får inte vara negativ =P
LillaLene (blogg.se) säger:
Absolut inte, då kommer man inte till himlen..
Sandra säger:
precis =)
Så Len, så oemotståndlig..
Hello!
Nu är Len "lite småsur". Eller nej, jag sitter med en glass i flabben och är supertjurig! Man är sådär liten och det är nu man behöver den där pojkvännen som kramas med en i soffan. Jag får käka glass istället. Fast det hade jag gjort med pojkvännen också. Men jag får nöja mig med glassen eftersom jag inte har det andra! Varför är jag sur då? Jo, mitt jäklans internet vill inte alls med mig. Har krånglat i flera månader och jag har gett mig fan på att fixa det. Det har ju eg gått jättebra, jag har låst upp en spärr jag inte kom förbi, har fått connection och internet. Men inte funkar explorer och msn.. Så vad är poängen då?! Ska det vara så jävla svårt? Jag ringde D-link (vilket kostar 39kr+mobilsamtalskonstnaden) som bad mig att ringa Netgear eftersom nätverkskortet är därifrån. Men de säger att de inte kan göra något, jag ska istället ringa till D-link igen och be dem ändra namnet på nätverket. Jamen, gå och dö! Som sagt löste jag det själv med hjälp av Tobbe, tack din ängel. Men det vill ju ändå inte funka, work with me here! Ska fan ta en glass till, det är ändå en sån miniglass. Då måste man ju käka två för att det ska bli som en hel, vanlig glass. Ren fakta!
Åhh, trött jag blir. Nu har jag inte ens någon uppkoppling! Jag har ju pappas dator, men den fixar inte bilder m.m från min mobil, den vill inte känna av usb-kontakten. Jag vill sälja mitt skrivbord på blocket och då vill jag lägga upp en bild, mkt viktigt.. Sen tycker jag ju om att lägga upp bilder här med! Har bilder från en utekväll med Marie, pepparkaksbakning med Sandra, bilder på mina smågrabbar, min lilla baby osv. Så sjukt störigt! Sen har jag så svårt för pappas dator eftersom skärmen är mörk och detta går alltså inte att justera på inställningar. Därmed ser man knappt bilderna, det är för mörkt.
Jaja, dagens I-landsproblem, jag vet! Men det är bara en sån dag. Så mycket att göra idag, det jag har gjort har inte gått så värst bra och resten hinner jag inte med. Sjukt skönt att skriva av sig på bloggen.. Ska dock bli en trevlig kväll hos Madde, "underklädesparty". Blev först misstänksam när jag blev bjuden. "Det innebär väl inte att alla ska gå runt i bara underkläder va?". Som tur var, nej! Det är som ett sexparty, dvs att dom visar fina underkläder som man sen kan köpa. Kan och kan! Syrran sade ngt om att det var svindyrt. Aja, vi får se. En string hit eller dit borde inte tära på plånboken alltför hårt. Hade tänkt att köra till Madde, men man blir ju sjukt sugen på ett glas vin när man haft en "jobbig" dag.. Ska kolla bussarna om någon passar! Så ska jag minnsann ta ett glas rosé sen.. Yum!
Men nu skiter vi i allt sånt. För annars mår jag faktiskt bra! Tro det eller ej :) Tänker knappt på den där.. Vad hette han nu? Markus, Micke, Mattias? Magnus var det! Så skönt. Glad att han gjorde slut, för han höll mig tillbaka. Sånt man inser efteråt. Jag låtsades inte om det negativa i förhållandet för att det skulle hålla, för att det inte skulle bli bråk.. Sen kunde jag inte hålla mig, jag exploderade den dagen mange dumpade mig eftersom han sade så mycket som inte stämde. Allt var mitt fel och jalla, jalla.. Blaaaabla. Tror inte att han gillade när jag sade ifrån. Synd! :P
Söndag
På Maddes fest blev det lite köpande, men jaa.. Det var svindyrt! Hehe. Köpte en behå för 500 spänn, aldrig köpt en så dyr bh! Men man kände inte att man hade den på sig, provade den ju, så det får vara värt det. Skönt att ha på jobb och i skolan. Förutom den köpte jag ett jättefint nattlinne! Very sexy. Svart och genomskinligt på sidorna, formar sig efter kroppens kurvor. Oh lalla!
På tal något helt annat.. Jag måste berätta om något jag hörde, för det är det gulligaste jag hört! Det var en man vars fru hamnade i koma. Mannen försökte göra allt för att väcka henne, han spelade radio, kittlades, läste böcker, pratade med henne, spelade musik mm.. Detta hade han gjort i tio år, han gav inte upp, han skulle hitta ett sätt att väcka henne ur koman. Romantiskt eller vad? Att kämpa i tio år för den man älskar. Hursomhelst! En dag fick han höra att kroppens känsligaste område är fötterna. Så han började bita henne i tårna och då vaknade hon!! Är det inte en helt fantastisk historia? Hon är numera ur koman men har inte fått tillbaka talförmågan än då hon inte pratat på tio år.. Vilken man! Det måste vara äkta kärlek det.
Imorrn ska jag äntligen till frissan å fixa till kalufsen! Ska bli så skönt. Å sen ska jag julhandla. Baah! Palla.. Men jag måste. Har ju precis gått tillbaka till heltid på jobb, inte riktigt van vid att jobba så mycket. Länge sedan nu ju! Så om jag är ledig vill jag helst ligga död någonstanns tills nästa gång jag ska jobba, men det har jag ju inte tid med nu när jag inte är ledig så ofta. Bara varit ledig en dag denna veckan och det har stressat mig som fasiken eftersom jag inte hunnit med allt jag skulle göra utanför jobb. Så därför måste jag göra det imorrn, annars hinner jag inte! Gosh. Andas kvinna!
Har planerat min avskedsfest också, ska bli superskoj! Blir en hel del som kommer också :) Ni som inte svarar när jag ringer - skyll er själva att ni inte blir bjudna! Ska ha den på Harrys, smartast och roligast så! Jag har inte riktigt råd med att ha en fest med massa mat och grejer, så istället får var och en pröjsa för käk och dryck. Sen blir det party-party och min sista utgång i Helsingborg på väldigt länge! Spännande grejor :D Å då kan jag använda det där sexiga fodralet som jag eg köpte till en nyårsfest. Men efter att jag blivit singel blir det nog så att jag firar med familjen och då känns det lite onödigt att ha den lilla svarta. Men det är ju toppen att jag har klädseln till festen färdig ;)
Om en vecka är det julfest på jobb också, det ska bli så sjukt skoj.. Först julbord och sen nöjesgalan på Wallmans :) Hoppas vi vinner i år igen! Har dock fått en massa konkurrans sedan förra året, men inse.. Vi är ju bäst!
Nää, nu orkar jag inte mer idag. Ska krypa ner i badet efter en låååång, hååård dag på jobb! Å mysa. Å käka lussekatt å dricka thé. Hihi!
Puss å kram babes and bitches.
Saknar dig så.
Jag hatar mig själv för att jag saknar dig, du som inte bryr dig alls.
Livet känns väldigt meningslöst och hopplöst ibland.
Som nu.
Dedication.
Du sa jag var ditt ljus
Men säg mig varför
är jag då ensam nu?
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
Hur kunde du..?
( Wilmer X - Vem får nu se alla tårar?)
Talkin' bout, girl, I love you, you're the one
This just looks like a re-run
Please, what else is on
And the award for the best liar goes to you
For make'n me believe that you could be
Faithful to me
Lets hear your speech out
How about a round of applause
A standing ovation
But you put on quite a show
You really had me goin
But now it's time to go
Curtain's finally closin
That was quite a show
Very entertainin
But it's over now
(But it's over now)
Go on and take a bow
But it's over now.
(Rihanna - Take a bow)
You know I gave you the world
You had me in the palm of your hand
So why your love went away
I just can't seem to understand
Thought it was me and you, baby
Me and you until the end
But I guess I was wrong
Don't wanna think about it
Don't wanna talk about it
I'm just so sick about it
I can't believe it's ending this way
Just so confused about it
Feeling the blues about it
I just can't do without ya
Tell me is this fair
Is the way it's really going down?
Is this how we say goodbye?
Shoulda known better when you came around
That you were gonna make me cry
It's breaking my heart to watch you run around
Cause I know that you're living a lie
But that's ok, baby, cause in time you will find
What goes around, goes around, goes around, comes all the way back around
What goes around, goes around, goes around, comes all the way back around
What goes around, goes around, goes around, comes all the way back around
What goes around, goes around, goes around, comes all the way back around
Now Boy
I remember everything that you claimed
You said that you were moving on now (on now)
Maybe I should do the same (maybe I should do the same)
The funny thing about that is
I was ready to give you my name
Thought it was me and you baby (baby)
And now, it's all just a shame
That I guess I was wrong
(Justin Timberlake - What goes around comes around)
If I were a boy
I think I could understand
How it feels to love a girl
I swear I'd be a better man
I'd listen to her
Cause I know how it hurts
When you lose the one you wanted
Cause he's taken you for granted
And everything you had got destroyed
If I were a boy
I would turn off my phone
Tell everyone its broken
So they think
that I was sleeping alone
I'd put myself first
And make the rules as I go
Cause I know that she'd be faithful
Waiting for me to come home
It's a little too late for you to come back
Say its just a mistake
Think I forgive you like that
If you thought I would wait for you
You thought wrong
But you're just a boy
You don't understand
How it feels to love a girl
Someday you'll wish you were a better man
You don't listen to her
You don't care how it hurts
Until you lose the one you wanted
Cause you've taken her for granted
And everything you had got destroyed
But you're just a boy...
(Beyonce - If I where a boy)
You change your mind
Like a girl changes clothes
Yeah, you PMS like a bitch
I would know
And you always think
Always speak cryptically
I should know
That you're no good for me
'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
You're wrong when it's right
It's black and it's white
We fight, we break up
We kiss, we make up
You, you don't really wanna stay, no
You, but you don't really wanna go, oh
'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
We used to be just like twins, so in sync
The same energy now's a dead battery
Used to laugh 'bout nothing
Now you're plain boring
I should know
That you're not gonna change
(Katy Perry - Hot 'n Cold)
Det du har gjort är oförlåtligt! Man behandlar inte någon på det här sättet. Speciellt inte någon som man har älskat! Jag vill aldrig se dig igen, det känns faktiskt som om du aldrig funnits. Du var en lycklig dröm som blev till en mardröm och nu har jag äntligen vaknat. Då existerar du inte längre, du var bara en dröm. En dröm jag aldrig vill drömma igen.
