Det hjälper faktiskt en hel del.
Det här chokladet.
Arg dag!
Idag är jag irriterad..
Först och främst drömmer jag bara mardrömmar nuförtiden och idag vaknade jag upp efter att ha drömt att jag skrek och grät och därmed grät jag nästan när jag vaknade. Ingen bra sömn.
Skulle sen ringa vårdcentralen och be om en tid för att kolla mina strumavärden då jag har varit sjukt trött på senaste. Sköterskan jag pratade med var dryg, ville knappt ge mig en tid, pratade med mig som om jag inte visste något om min struma osv. "Har du försäkring?". Det tycker jag är konstigt, jag är fortfarande svensk medborgare men jag behöver försäkring för att gå till doktorn? Som tur är har jag det europeiska sjukkortet.
Gick till datorn. Igår beställde jag bla en badrock till Nalle som ska torka honom eftet badet, men allt utom den hade skickats, för den var slut. Blir så sur! Fråga om jag fortfarande vill beställa då, för svaret är nej! Men de har redan skickat paketet och jag har redan betalt. Suck! Så nu måste jag leta upp en annan badrock och det är inte lätt eftersom de antingen är för dyra eller slut i Nalles storlek. Dessutom får jag ju betala dubbel frakt eftersom jag nu måste beställa från två ställen. Tack!
Sen mår jag inte bra. Har varit lite småkrasslig någon dag men idag känner jag mig sämre. Ska snart gå och lägga mig, ska bara anmäla Nalle till min flygtur också. "Du har plats nummer 75 i kön".
Känns inte som att saker och ting riktigt går som jag vill idag.. Ska gömma mig i sängen hela dagen med film, vilande, böcker och tidningar. Å Nalle! <3 Nu kom mamma hem efter lite matshopping, jag bad henne att köpa ett Geisha choklad till mig i förhoppning om att jag skulle må lite bättre på något vis.
Nämnde jag att jag har mens också? 
Hoppas att ni har en bättre dag än jag!
Puss & Kram
Tjurskalle-Len
Tungt!
När mamma var lite deppig för några veckor sedan så skrev jag en dikt till henne i förhoppning om att hon skulle dra på smilbanden;
Mamma, mamma, min fina vän.
Mamma, mamma, jag älskar dig för alltid och hör sen.
Uppskattar man inte dig; då kan man gå och lägga sig.
Din kärlek har inga gränser, inga hinder.
Din kärlek tar alltid nya vägar som den finder.
Du är finast, du är bäst.
Gudomligare än någon jävla präst.
Mission accomplished. Hon log!
Jag var hos Josse för 1-2 veckor sedan för att baka lite hallongrottor och mysa. Hallongrottorna blev nog inte så bra! De smakade gott men de blev jättestora och smulade sönder när man skulle äta dem. När jag skulle ge mig iväg satt jag mig i bilen utan att ta bort snön som fallit när vi bakat. Det skulle jag ha gjort! För allt var vitt, jag insåg inte att jag inte såg och därmed körde jag rätt in i den plogade snön och fastnade. "Jag har inte fastnat". "Jag har inte fastnat! "Jag har inte fastnat..". "Jag har fastnat". - Joosssee! Det var inte lite jag hade fastnat heller. Josse skottade tills händerna blödde och varje gång vi trodde att bilen hade lossnat, så trodde vi fel. Men efter många om och men kom jag äntligen loss! "Så säger du till Olof att vi skottade för att vi tyckte att det var kul, inget om kvinnliga bilförare!".
Roliga kommentarer;
Från 16 & pregnant (MVT)
Mormor säger; -Det är vackert att vara gravid.
Kompisen till flickan som är gravid; -Ja, men inte på utsidan.
I mitten av november tittar Benjamin sött på mamma och frågar;
- Mormor, får jag öppna julklapparna?
Böda Camping (kanal 5)
- Jag tror inte att han tänder på den mogna mulliga, men ändå.
Säger en av loppistanterna när en ung man går förbi.
Jag längtar hem till Rasmus och vårt Schweiz men om det nu skulle visa sig att mamma är sjuk, då är det ju inge kul :( Har gett Nalle hans rabiesvaccin nu och det är ok att ta in honom i Schweiz om han varit vaccinerad i minst 21 dagar, vilket han kommer att vara, men sen måste jag vänta minst fyra månader innan jag kan åka till Sverige igen. Så tänk då om mamma blir sjuk, så kan jag inte komma hem!! Jag vet, borde inte tänka så men det är ju oundvikligt. I sådana här lägen försöker jag förtränga det tråkiga genom att koncentrera mig på något kul.
Bevis på att Nalle är min biologiska son
Han..
hickar ofta
blir sur om han inte får som han vill
vill bestämma
pussas gärna
älskar godis
är social och pratglad
hans hår växer snabbt
hans röst kan stundtals vara väldigt jäll
Bevis på att Nalle är Rasmus biologiska son
Han..
gnäller mycket
är världens sötaste
Marlene älskar honom över allt annat
gillar inte att klippa klorna
vill inte ha fotkräm på tassarna
gör mig lycklig
äter kött
Sen är Max diskbråck mycket bättre! Om jag nu vågar säga det.. Tabletterna har hjälpt jättebra och nu måste vi få honom att förstå att han INTE kan springa runt. Igår hade han dragit efter löpande tikar så att han skrek av smärta. Big no no! Så jag hoppas och tror att han fixar det här <3
Älskar er!
Puss och kram
Jul & Nyår
Slå inte på mig! Aaajj! Det har hänt mycket, okej? Sluta slå på mig, annars kan jag ju inte skriva det som du så gärna vill läsa! Ursäkta om det ser konstigt ut men bloggen bråkar satan i det. Kan inte lägga upp mina bilder eller snygga till det. Men så fort allt är som vanligt igen kommer fler bilder! Det svider i mitt pedantiska hjärta att behöva säga detta :(
Julafton var en hektisk dag! Jag gick upp vid halv nio-nio för att äta och bada. Mamma, pappa och jag skulle hem till syrran och fira Timothys födelsedag. Givetvis var också Max och Nalle med <3 Timothy och Benjamin hade jättekul med Timothys presenter och försvann upp för att leka. Vi käkade lite tårta och allt såntdära och sedan åkte vi hem. Jag hade bråttom! Skulle nämligen göra två olika sorters kola samt lussebullar. Satte igång direkt när jag kom hem och höll på i typ tre timmar! När gästerna kom (Syrran med familj+min kusin Emma och hennes mamma Boel - min faster) stod jag fortfarande i köket och hann väl i princip sätta in ett gäng bullar i ugnen. De blev så bra! Jättegoda. Alla ville ha fler! På mindre än en vecka försvann de 50 lussebullarna. Öppna lussebageri kanske?
födelsegrisen :)
Kvällen var trevlig, med tomten som hälsade på och allt. Jag tabbade mig dock lite.. Benjamin var inte alls rädd för tomten, han var bästis med tomten. Mormor har ju nämligen flera gånger berättat att hon pratat med tomten, så Benjamin brukar gå runt och säga att mormor känner tomten. Lite lustigt med tanke på att pappa ser ut som tomten.. Hursomhelst! Timothy var dock inte lika glad för tomten, han tyckte att han var lite läskig. Emma och jag pushade honom lite och hjälpte honom fram till tomten. När det var dags för tomten att gå kramade Benjamin honom hejdå, min minstingen vågade inte. Men precis när tomten (also known as Ronny, en granne i gatan) skulle gå och stod i dörröppningen, frågade jag Timothy om han ville ge tomten en hejdåkram. Då säger han plötsligt ja, och jag skriker; - Ronny, vänta!
- Men Marlene. Du menar väl tomten? säger Jenny, Emma, Boel och mamma i kör.
- Jaa, sa jag inte det?
- Nej, det sa du inte..
- Men jag menade tomten! Men tomten heter ju Ronny egentligen, visste ni inte det?
Som tur var uppfattade inte pojkarna detta. Tur, för om de hade uppfattat det hade de nog också hört när pappa och Ronny två minuter tidigare stod och pratade och sade saker som; "du gjorde verkligen ett bra jobb", "nämen, inte ska jag väl ha betalt för tomtedräkten?", "här har du lite pengar som tack, du ska ju inte betala dräkten själv", osv. Dessutom stod Benjamin i princip och tittade på dem då, men han var väl så salig att han inte hörde vad de sade.. Så egentligen var väl min tabbe ganska liten? ;)
Efter tomtens besök öppnades samtliga julklappar och här är julklapparna till Mamma&Pappa och Jenny&Patrik, som jag var så nöjd med;
Den till vänster är till mamma&pappa, den andra till syrran&Patrik
De innehöll whiskey, vin från Baden där vi bor (vinodlingarna gick jag förbi varje gång jag powerwalkade), schweizisk choklad, ljuslyktor, bodylotion/bodyskrub/bodywash-cocos, prydnadsänglar, ögonkräm, ögonkuddar/ansiktskuddar, prydnadssaker och små chokladtomtar. Kartongerna är skokartonger som jag slagit in i julklappspapper. Som tur var blev de uppskattade, jag lade ner mycket kärlek i dessa två klappar <3
Precis när vi hade satt oss ner för att äta maten på våra tallrikar spydde Timothy. Floder! Hur kan så mycket spya få plats i den lilla kroppen? Han spydde på sin tallrik/bordet, över hela sig själv, stolen han satt på och på golvet. Stackars Timothy! Allt åkte in i duschen. Det var lite svårt att äta efter det. Höll på att klökas när jag torkade upp lite.. Mjau!
Vi spelade spel och hade det trevligt. Tills mamma någon timme efter Timothy, också spydde. Man trodde ju dock att även hon "bara" hade kräksjuka men det skulle visa sig vara fel. Dagen efter kom det blod istället för avföring. Jag ville åka in med henne men hon sade att hon inte orkade just den dagen. "Men jag kan iallafall ringa och fråga", sa jag. Men eftersom mamma inte var så pigg på det och jag hade fullt upp iochmed att hon var sjuk; städa huset efter julafton, gå ut med Max, pyssla med mat, utfodra djuren, färga Emmas hår.. Osv,
så ringde jag aldrig. Till slut blev mamma tillräckligt orolig för att ringa. De bad henne att komma in direkt så jag tog mamma till akuten där hon fick genomgå otrevliga undersökningar då hon blödde i tarmen. Det var så jobbigt! Jag var så orolig för henne och gillade inte alls vad hon fick gå genom. Men jag fick hålla mig lugn för mammas skull och hoppas på att det skulle smitta av sig. Hon lades in och jag följde med henne till rummet och såg till att hon hade allt som hon behövde. Efter lite mer än fyra timmar åkte jag hem igen, utan mamma och det var inte kul. När jag kom hem bröt jag nästan ihop, det är jobbigt att hålla en fasad om att man inte är orolig. Rasmus och jag bestämde att han skulle komma till mig nästa dag då jag behövde hans stöd.
Nästa dag hämtade jag Rasmus på knutpunkten (han har bott i Hörby de dagar han inte varit hos mig) och sedan åkte vi för att hälsa på mamma med tidningar och lite godis. Hon hade gett ett "blodprov" på toaletten som skulle analyseras, vilket tar ett tag. Dagen efter fick hon komma hem och det var en stor lättnad! Faran var dock inte över, men hon hade slutat att blöda och de skulle därefter vänta på provsvaren. Om provet visade på bakterier var det bra, då hade hon bara haft en obehaglig infektion. Iochmed att det slutat blöda tror man ju att det inte borde vara något mer än just en infektion. Men tyvärr fick mamma provsvaren i tisdags och det var ingen bakterie. Så nu vet vi inte vad hon lider av och det är riktigt obehagligt :( De ska göra fler obehagliga undersökningar för att hitta felet. Jobbigt att leva i ovisshet, jag hoppas verkligen att min älskade mamma inte lider av något farligt. Jag försöker att var positiv, det hjälper ju inte att vara negativ. När mamma säger något i stil med "vi vet ju inte om jag klarar det här, jag kanske inte är kvar då" så säger jag; sluta, du ska inte någonstanns.
Jag var dock jätteglad över att hon kom hem till nyår och att hon mådde mycket bättre. Rasmus och jag fixade en mysig trerätters middag (även om vi inte var helnöjda med resultatet, men mamma och pappa var nöjda så det får väl räcka) och sedan fyrade vi av lite raketer. När pappa tände på "bomben" så fastnade hans toffla
i snön och han fick lämna tofflan där för att hinna springa undan. Han hade inte ens några strumpor på så där sprang han barfota, svärandes i snön! Mycket roligt :)
Sen blev tyvärr även vår hund Max sjuk för ett par dagar sedan. Han har diskbråck och detta är inte bra.. Har vi otur kan han bli lam och då måste han avlivas. Hans inre organ/magen kan också få allvarliga skador av medicinen han tar. Inge bra alls! Han ska ta denna medicin i en vecka och därefter ska veterinären kolla om det har hjälp samt hur mycket det har stjälpt.. Ser det bra ut så får han mer medicin. Så på sex veckor får han inte lov att gå ut och gå, leka, anstränga sig eller gå i trappor. Han kommer aldrig mer få springa efter bollar och leka i havet. Så himla taskigt! Det är ju det bästa han vet :( Men vi hoppas på det bästa och ber om att det löser sig. Ibland har han så ont att han bara ligger och gnyr men jag vet inte om han har blivit lite bättre av medicinen. Hoppas!!
Glömde jag att nämna att både mamma och pappa är sjuka? Först blev pappa sjuk och det blir han aldrig, inte så sjuk iaf. Mamma blev dock ännu sjukare och har haft en massa feber. Pappa är bättre och jag tror att även mamma är på bättringsvägen. Men jag försöker att hålla mig i min del av huset, om man säger så..
Annars så har jag myst med min älskade Rasmus (som åkte hem till Schweiz igår), vaccinerat Nalle, gått på två privatlektioner med Nalle, träffat Kim, lagat mat, städat, druckit vin, varit i Hörby, hjälpt mamma med att hitta en ny bil, varit på spelkväll hemma hos syrran, skottat, ätit gott kollat film med Bobo och myst med Nalle.
Hoppas ni fått en god fortsättning och att även mamma och Max får det.
Puss & Kram!
(More is more - möbelstore)
Kan HD hjälpa mig?
Lesss!!! Posten har gjort av med sex paket som skulle ha skickats till mig.. Jag skickar därför detta mail till HD i hopp om en artikel. Liten chans, jag vet. Men jag tänker allt försöka!
Hej!
Nog för att posten har haft lite problem nu i juletid men sex paket som skulle ha skickats till mig är spårlöst försvunna - till ett värde av 562kr. Man misstänker ju stöld för hur kan de lyckas slarva bort sex paket?! Ett paket är från en djurbutik (naden.se) på nätet och de reklamerade försändelsen till posten den 27:e december och vi väntar spänt på svar.. Det borde lösa sig på något sätt, om inte annat borde jag få pengarna tillbaka. Men de andra fem paketen är skickade från privatpersoner och därmed får jag ingen ersättning. Anledningen till att jag misstänker stöld är just att det är privata paket som inte registreras någonstans och därmed är de lätta att knycka. Jag tycker att detta är hemskt olyckligt och det känns som att jag har eldat upp pengarna. Får det verkligen gå till såhär?!
Som ni kanske förstått så anser jag inte att det får gå till såhär.. Förjävligt!
Gott nytt år, hörrni!
Puss Len
It only hurts when I chew, talk, sing, eat, brush my teeth, drink..
Heej mina vänner!
Är trött och har ont! En visdomstand håller på att ta sig fram ur tandköttet and it's almost killing me. Skulle egentligen gått på bio med Mathilde ikväll men jag har haft så ont och har så ont - att jag inte orkar.
Det blir inte fyra extra månader, det räcker om Nalle har varit vaccinerad i 21 dagar för att det ska vara ok att ta in honom i Schweiz. Phew!
I fredags var jag ute med Mathilde och Marie och det var så jäkla skoj! Vi startade på Utposten då det till min förskräckelse var fullt på Telegrafen.. Marie och jag beställde in lite lökringar och en cider medan vi väntade på Mathilde. Under tiden kom en full engelsktalande kille fram till oss, slängde upp två shots på bardisken, varav ca en halv shots hamnade på mina byxor och sade; drick! Vi försökte få honom att förstå att han skulle gå men det var inte så lätt. Otrevlig var han också! Han gnällde över det faktum att ingen av de tjejerna han gått fram till ville dricka med honom. Vad konstigt, sade jag.
Sen kom Mathilde och vi beställde in käk. Vi åt, pratade, drack och hade sjukt kul! Efter middagen pös vi till Helsing vilket är Mathildes favorithak för tillfället. Marie skulle gå upp tidigt nästa dag och nöjde sig med ett glas rött medan Mathilde och jag delade på en flaska. Det var fullt med folk ute och en härlig stämning låg i luften! Dessa två tjejer är så sjukt underbara. Älskar er så!
På tal om att kärlek så har Rasmus äntligen kommit hem till Sverige och det var jättemysigt att få träffas efter en heeel månad ifrån varandra. Å äntligen fick Nalle träffa sin pappa! Det gick väldigt bra och Rasmus blev accepterad direkt. Nalle och jag tog oss till Rasmus i Hörby på lördagen och sedan käkade vi tacos hos Kotte och Ida. Myspys! Nalle var jätteduktig, han sov på min kudde (vilket jag älskar) hela natten och länge utan att behöva kissa. That's my boy! På söndagen åkte vi till Nyhamnsläge och åt söndagsmiddag med mamma och pappa.
Såhär sover vi
Bobo och jag gick ut med hundarna tillsammans innan idag och vi skulle gå inom ica så att jag kunde köpa panodil och han ciggaretter(buu!). Han gick in först och jag stod kvar med hundarna utanför. Snabbt kom han ut igen då han glömt sitt legg. Han brukar handla ciggaretter där, så de vet vem han är och han har åldern inne med sina 23 år - men de ville se hans legg. Det som han glömt hemma. Iochmed att de vet vem han är, så behöver de väl inte be om legg. Han fick ju sina cigg ändå eftersom han istället gick bort till macken där han inte behövde visa något eftersom han brukar handla där.
Nu var det min tur att handla. Jag gick till kassan och bad om ett paket panodil.
- Har du legg med dig?
- Va? Skojar du?
- Nä, det är 18-årsgräns.
- Jag är 24 men jag får väl gå hem och hämta det då.
- Ja, det får du.
- Biiitch! JAG HAR JU ONT! - Ville jag skrika. Allvarligt talat, måste de vara så hårda för lite panodil? Fjantigt till tusen. Förstår inte det här med åldersgränsen, det har dem ju inte på apoteket. Köpte dem senare på City Gross - där jag inte behövde visa legg. Det ska jag komma ihåg, att Ica Skeppet hjälper icke kvinnor i nöd!
Tittade på film med Bobo igår, vi började först se en Bob Dylan film men den var så flummig att vi stängde av. Det skulle vara en film om hans liv men grejen var att det var sju olika personer som spelade honom; svarta, vita, unga, gamla.. Utan samband. Jättekonstig! Så vi tog en film regisserad av Quentin Tarantino istället, vilka inte heller alltid har en klar röd tråd. "Hell Ride". Å visst var den speciell! Bobo blev som vanligt tokig över alla halvnakna tjejer i filmen, han har ju inte haft en tjej på evigheter så han är lite som Max när tikarna löper, ylar och håller på. T.o.m när de kollade i en tidning med en utvikningstjej på framsidan i filmen, alltså, en TIDNING i en FILM, då började han yla.. Illa! Något som var väldigt intressant var när jag sade "han passar bra för att spela en hård typ" om en av killarna i filmen. Då säger Bobo "neej, han är för söt för att spela hård". Whaat? Det får ju en att undra vilken sida han egentligen står på? Han som brukar vara så anti homosexualitet.. Men som han själv sade; "Ojdå. Jo, jag behöver verkligen träffa en tjej.". Jo, tack! Så, om det finns någon singeltjej där ute som är intresserad av en snäll kille på 23 år så kan ni ju höra av er.. Gärna fortast möjligt, det är brådskande!
Konstigt att..
*..jag tyckte att det var kul att se mamma trycka ut varet från sitt infekterade finger men mådde illa och fick titta bort när det började att komma blod.
* ..växthuseffekten ännu inte behagat att dyka upp, - 18 grader i Höganäs idag. Välkommen till istiden!
*Filmen "Dead Man Walking" är baserad på en sann historia och handlar om två killar som våldtar och mördar ett ungt par medan de njuter av det. Filmen handlar främst om den ena mördaren som får dödsstraff och hans tid i fängelset fram till avrättningen. När det är dags för avrättningen blir han ledsen, gråter och säger att han inte tycker att någon har rätt i att ta någons liv. Lite sent påtänkt, va? Att han har mage att klaga fastän han slipper att bli våldtagen, misshandlad och stå utan chans att ta farväl av nära och kära. Patetiskt, don't you think?
*..det kan göra så ont och att smärtan i mun och käkar varar så länge bara för att visdomstanden ska titta fram?!
*..snart är det jul och jag vet nog inte riktigt vart julstämmningen tagit vägen i år?
*..reklamen med George Clooney inte har någon poäng. Nespressoreklamen, ni vet. Han står och ska ta en kaffepatron, då en tjej kommer och frågar om han är George Clooney och sedan låtsats hon flörta för att kunna sno den "sista patronen". Fast det är ju inte sista patronen, det finns ju mer på hyllan dit han sedan går för att ta en ny. När han står och brygger sitt kaffe kommer en annan tjej och frågar om han är George Clooney, men då säger han nej. Varför? Hon är ung och snygg och du har ju redan ditt kaffe? Dumbass! Fast ett plus för hans sexiga röst när han säger "Nespresso, what else?".
*..med folk som blinkar 100ggr/minuten. Fattar ni inte hur dumma ni ser ut? Som om ni fått skit i ögat.. Whyy?
George ovan och patroner/maskin nedan
Nu ska jag gå och kolla på Mamma Mia-filmen. Puss och kram!
Ojsan, hoppsan!
Det kanske blir så att min visit i Sverige kommer att sträcka sig "lite" längre än vad jag först trott. För att vara exakt; fyra månader extra.
Hur kommer detta sig? Jag trodde inte att Schweiz hade samma regler som eu-länderna då det inte tillhör Europa. Men det verkar som om de har det och detta innebär att jag måste vänta på att rabiesvaccinet ska verka, vilket tar fyra månader och sedan ta ett prov som bekräftar att antikropparna har verkat. Så det kan t.o.m ta längre tid än fyra månader.
Doh!
Rasmus blev inte så glad. Han sade "Jag kan inte vara utan min älskling så länge!". Neej, inte jag heller :( Men vi bestämde att om det nu blir så, då flyger jag till Schweiz och bor där en vecka i månaden. Så det löser sig!
Än är inte hoppet över. Jag har mailat till Schweiz för att fråga om det verkligen är så att jag måste vänta i fyra månader eller om det finns något kryphål. Hemsidan är ju givetvis på tyska och även om jag använde mig av googles översättning är det svårt att veta om jag förstått allt rätt eftersom översättningen är så grammatiskt inkorrekt. Det kan vara så att det är ok att vaccinera honom i Sverige, ta honom till Schweiz och sedan ta provet där. Så det hoppas vi på!
Annars så får det helt enkelt bli ett långbesök i Sverige och det positiva med det är att jag då har tid att fixa med min medicinering, så det kanske är meningen att jag ska stanna..
Vad gör jag inte för min lilla Nalle?
Nu börjar det likna något..
Förra veckan åkte Nalle och jag till Viken för att träffa Catrin med familj, vi inte träffats på ca fem år. Jag hade problem med att hitta dit då mitt minne skiljde sig lite från verkligheten. Stackars Nalle spydde rejält i bilen, han blir lätt åksjuk så numera kör jag så försiktigt jag kan när han är med. Sedan dess har han inte spytt!
Det var hursomhelst jättetrevligt. Barnen är ju stora nu.. Vet inte riktigt hur det har gått till, men så är det! Senast jag såg deras hund Sally, var hon en valp. På tal om valpar så blev de betuttade i min lilla Nalle som skötte sig exemplariskt under besöket. Okej, han kissade på golvet en gång men, ändå.. Hos dem känner man sig som hemma! Det är svårt att tro att det verkligen var fem år sedan sist.
Jag träffade även i Bobo i veckan och såg på film, Nalle fick också följa med :) När vi satt oss i soffan sade Bobo;
- Nalle luktar bajs!
- Näe, det gör han inte alls!!
- Joo, det gör han!
- Nääääee!
Då visade det sig att deras katt eller hans kompis lilla hund (vi vet inte säkert, ingen har stigit fram) hade bajsat i filten som låg på soffan. Jag sade ju att han inte luktade bajs. Ha!
Vi såg på "Machete" som jag trodde skulle vara en riktig B-film men visst kunde jag ge den en chans. Först var vi helt chockade, för allt var så jävla dåligt gjort och skådespelarna kassa och det är ju nästan bara en massa A-skådisar med. Men när en naken tjej drog fram en mobil ur sin ***** så förstod vi att det var meningen att det skulle vara en komisk film. Vi skrattade en massa, den var aningen vrickad men på ett kul sätt. Lindsay Lohan är b.l.a med, i början som en promiskiös festbrud (förvånande likt verkligheten, inte sant?) och i slutet som nunna - med pistol. Ni borde se den!
I söndags var det söndagsmiddag hos syrran. Renoveringen av nedervåningen (rivning av väggar, nytt kök, nytt golv, ny, bred dörr osv) är i princip färdig. Det är bara en vägg som ska fixas. Men det har blivit jättefint! Älskar spottarna i taket. Å jag är väldigt avundsjuk på det gigantiska bubbelbadkaret på övervåningen.. Vi kan väl dricka bubbel och bada bubbel någon gång, syster? :D
Vi fick en jättegod potatisgratäng inbäddad i grönpepparsås och till efterätt våfflor. Så gott!!
Denna veckan har mamma och jag passat barnen, Jenny och jag har haft tvkväll med bla Desperate Housewives och ikväll ska vi pimpla vin. Hade vi bestämt iaf, syrran hade glömt. Men det blir av! Om inte jag bli sämre. Började få ont i halsen igår och hostade som fasiken. Har sovit dåligt eftersom jag hela tiden måste hosta. Idag är jag superförkyld och allt snurrar men hoppas på det bästa, ska snart gå och vila mig. Bad mamma att köpa mer panodil idag när hon skulle ut och handla. Ska ut med Marie och Mathilde imorgon, vilket jag ser fram emot något enormt, så I better be frisk imorgon. Annars jäklar blir jag ledsen.
Hälsade på stackars Kim i förrgår, hon är sjuk. Fick smaka på hennes nybakade kaka; mumma! Dricka lite te, busa med Max (hennes hund) och snacka en massa. Vi väntar på att Kim ska bli frisk, så att vi kan leka. Bara vi inte behöver vänta på mig också.. Snälla, låt mig vara frisk!
Har påbörjat ett litet projekt i mitt rum, jag spacklar/målar väggarna, flyttar vägghyllor, tavlor och lite sånt. Ska bli så fint, så! Hade gärna velat köpa en liten platt-tv, min tog jag med till Schweiz. Har just nu en gammal tjocktv och det är ju inte så snyggt. Hittade billiga, fina platt-tv på blocket, 250kr för en 20", som suttit på hotellrum. Tyvärr hann jag inte slå till, alla hade gått åt på en timme. Så någon platt-tv lär det inte bli! Har ju inga pengar, inget jobb. Visst bor jag inte här permanent längre, men jag vill ju att det ska vara fint här ändå, som den perfektionist jag är. Dessutom bor mamma på mitt rum när jag är i Schweiz och hon har hört att gamla tvapparater kan börja brinna och allt möjligt. Det vill jag inte att mamma ska behöva oroa sig för!
Nu är det inte långt kvar tills jag får träffa min älskling! På lördag, nästa vecka ses vi. Ska bli så mysigt :)
Min lilla Nalle blir duktigare och duktigare. Idag har jag beställt tre tröjor och en jacka till honom :) Älskar min gosiga, busiga, underbara Nalle! <3
Nu får jag gå och vila. Hålla tummarna för att jag håller mig frisk!
Puss och kram
Mitt livs lyckligaste dag
Jag var så nervös! Mamma skulle följa med mig så att hon kunde köra hem, eftersom jag skulle ha min lilla valp i knäet.
Jag hade redan köpt en fin hundväska i Schweiz men jag ville även ha en liten korg så innan vi hämtade honom skulle vi kolla in några djuraffärer i Helsingborg. Jag hittade en jättefin korg som lustigt nog var precis samma färger och material som väskan jag köpt i Schweiz; svart läder med ljusbrun sammet. Mycket lustigt! Köpte även koppel, halsband, godis och leksak. Min valp skulle ha allt den behövde och lite till!
När vi kom fram var det en total overklig känsla och när jag fick valpen i min famn frågade jag om han verkligen var min. Jag var så glad!
Min lilla Nalle är vääärldens underbaraste och jag vet inte hur många gånger om dagen jag säger att jag älskar honom. Alla som träffar honom blir kära i honom och jag förstår dem! Jag är så glad för min lilla kille. Han är mitt allt! Ska bli så kul när han får träffa Rasmus :)
Sitter just nu och kollar kläder, leksaker och andra tillbehör på tradera. Jag köper saker till honom hela tiden! Han är värd allt och lite till.
Puss på min älskade Nalle!
Tack så hemskt mycket för världens finaste julklapp, Rasmus <3
En djup diskussion om idol, dialekter, Elvis, mord och Schweiz.
Marlene
"Ser du på idol?"
Emma
"Ajemen"
Marlene
"Vem hejar du på då?"
Emma
"Ehm allså Jay är ju riktigt bra men jag tycker att han är lite för mycket ibland. Och Olle är ju helt fantastisk, hans röst och hela han är ju bara amazing :) dudå?"
Marlene
"Minnah kan inte sjunga ordentligt och Olle sjunger bra men ibland tkr jag att han kan bli litta tråkig. Jay är grym, skåning och dessutom Helsingborgare så det är klappat och klart!"
Emma
"Haha du har faktiskt rätt i det du säger kussen ;) för nu såg jag Olle och ah. Han är faktiskt lite tråkig.."
Marlene
"Du får gärna älska Olle! Alla tycker olika. Så ändra dig inte för min skull, my love"
Emma
"Det gör jag inte ;) jag älskar Olle för hans personlighet och hur sjukt snygg han är och hans röst är ju rätt charmig men Jay har ju lätt stilen och rösten :) Fast Olle förra veckan var ju klockren!"
Marlene
"Hehe, okidok! Du hade ju lätt fått hnm om ni bara hade träffats. Bara så att du vet! :O) Han var bra förra veckan, ja. Men jag kan inte låta bli att skratta varje gång han pratar pga hans dialekt.."
Emma
"Hihi hade inte vart fel, hans dialekt är ju dock lite rolig men det blir lite charmigt :O)"
Marlene
"Absolut! Dialekter är ju charmiga. Fast det finns ju undantag.."
Emma
"Haha men precis! Annat är det med skånskan, den är ju gudlig.. ELVIS!"
Marlene
"JAG VET!!"
Emma
"Jay+skånska+Elvis=amazing!"
Marlene
"Eh, JA! Om inte han vinner så flyttar jag aldrig hem från Schweiz!"
Emma
"Fan om han inte vinner, då slår ja ihjäl honom!"
Marlene
"Haha! Inte hans fel ju ;)"
Emma
"Nej men ändå"
Marlene
"Men isåfall hamnar ju du i fängelse och hur ska du då kunna hälsa på mig i Schweiz? :/"
Emma
"Sant! Nej det här går inte Lenis..:("
När mamma och pappa hälsade på i Schweiz..
Mamma och pappa kom till Schweiz en fredag, den 12:e november, och jag skulle åka och möta dem på flyplatsen. När mamma och jag fick syn på varandra började vi springa mot varandra och mamma började gråta. Fina mamma!
Vi hade det supertrevligt första kvällen. Allt var bra och vi var på en mysig restaurang i närheten av hotellet mina föräldrar bodde på. Maten var inte tipptopp men det spelade ingen roll, vi hade så trevligt! Efter det gick vi vidare till en bar som var låst, bartendern öppnade med en knapp bakom disken. Jag frågade varför och hon svarade att det var för säkerhetens skull. Här fick mamma en supergod alkohlfridrink, eftersom vi redan hade druckit en massa vin på restaurangen. Hon blev glatt överraskad! Det var en liten men mysig bar och bartendern kändes superhärlig och hon påminde mig lite om Lauren. Främst pga den lite hesa rösten. En av gästerna hade varit i Sverige och han var jättestolt över att han kunde säga; "Hur är läget?".
De följande dagarna gick sådär då pappa ofta förstörde dem med sitt humör. Men annars var mamma och jag glada över att få vara med varandra och försökte njuta av det. Vi åkte till Zürich för att shoppa och hittade direkt en jättefin smyckes/accesoar affär. De hade så mycket fint! Vi var helt saliga och bestämde oss för att gå tillbaka senare då vi inte visste i vilken ende vi skulle börja.
Vi lyckades tappa bort gubbarna pga av ett "missförstånd" och givetvis hade Rasmus min jacka - där min mobil låg. Vi letade efter dem ett bra tag innan vi gav upp (då vi ansåg att det minnsann var deras fel..) för vi tyckte att vi hade gjort allt vi kunnat. Jag hade fått låna en främlings mobiltelefon för att ringa pappa och beskriva vart vi var så att de skulle hitta oss. "Vi har tappat bort min pappa, kan jag få låna din telefon?". Men pappa lyssnade inte ordenligt på min vägbeskrivning och därmed hittade han inte oss. Efter att ha suttit och väntat på dem i fyrtio minuter (jag kan nämna att det inte alls var Rasmus fel, han var och letade efter oss när jag försökte beskriva var vi var för pappa) drog jag in mamma på baren Wings som var inredd som ett flygplan och servitörerna var klädda i pilotuniformer. Rrr..
Jag blinkade lite sött med ögonen och frågade om jag kunde låna telefonen eftersom vi tappat bort min pappa. Gissa om jag var trött på att säga den meningen.. Fick inte direkt napp första gången jag ville låna någons mobil! Det fick jag och bestämt beordrade jag dem att ta sig till Wings. Rasmus var inte där och jag tänkte "snälla, hoppas att pappa säger rätt barnamn..". Men just då kom Rasmus tillbaka från sitt letande och kunde prata med mig i telefonen. Tio minuter senare var de hos oss. Vilken soppa!
Mamma och jag försökte njuta av solen medan vi väntade på att bli hittade.
Det blev mycket shopping och jag hittade en massa grejer. Mamma en del :O) När vi skulle gå tillbaka till smyckesaffären som vi sett i början av vår shoppingtur så hade den stängt.. Därför blev det ett återbesök i Zürich någon dag senare. Jag handlade smycken för nästan 600kr. Myyycket fint! Tre halsband och ett par örhängen. Tror att det var allt? Ska lägga upp bilder sen :)
Förutom shopping så blev det mycket ätande och drickande. Man kände sig lite bortskämd. Me like! Vi matade även ankor en dag då vi hade + 19 grader. Det var jättevarmt och vi lämnade jackorna hemma. Så varmt hade det inte varit i mitten på november sedan 1950-1960-talet. We didn't mind..
Jag flög hem med mamma och pappa på tisdagen och har sedan dess varit i Sverige - fy fan vad här är kallt. Min älskade Rasmus har dock skickat en varm jacka till min från Schweiz så jag håller mig varm. Det är fint med snö! Jag kommer att stanna här i Sverige t.o.m slutet av januari. Nu har ni det på print!
Nu ska jag snart åka och hälsa på Catrin med familj men innan dess ska jag visa upp min älskade Nalle för farmor.
Ronny, en av grannarna i gatan sade;
-Du klär ju på dig som om du skulle åka till Nordpolen.
-Jag är på Nordpolen!
Det är faktiskt sant. Välkommen till istiden. Vaddå växthuseffekt?!
Puss och kram, vi hörs snart igen ;)
Imorgon!
Speciellt med tanke på att det innebär att jag snart åker till Sverige och det innebär att jag snart kommer att hämta Nalle.. Det kommer kännas helt overkligt! Kan inte förstå att den där lilla valpen är MIN.
Igår var jag ute med Céline och hennes kompisar. Det var lite nervöst! Först skulle det bara vara hon och jag vilket kändes aningen jobbigt eftersom man då måste hålla igång konversationen hela tiden. Hon förstår inte engelska heller, så det kunde ju bli lite knivigt! Men hon frågade ifall tre av hennes kompisar kunde hänga på och det tyckte jag ju bara var kul.
Trots bristen på engelska gick det bra och stället vi var på hade utmärkt prosecco ;) Vi skrattade många gånger åt mina meningar, ibland bara försök till meningar.. Men som vanligt tyckte de att jag var jätteduktig för att ha bott här i två månader. Jag hade med mitt lilla ficklexikon som jag använde vid behov. "Vänta lite".. Jag berättade att jag älskade djur över allt annat och om min syster som tagit hand om en hund som brukade bo på gatan samt en massa katter. Sen skulle jag förklara att jag snott en katt i somras. Slog upp ordet sno. Tydligen sade jag;
- Å själv har jag snurrat en katt i somras!
Vaa? Sade de. "Jag älskar djur. Jag har snurrat en katt i somras". Aline gjorde gester, som om jag höll en katt i svansen och svingade den ovanför huvudet. De förstod ju att det inte var det jag menade.. Det är inte alltid det blir rätt med översättningarna! Men det gav oss ett gott skratt iallafall.
Så det var en trevlig kväll (även om alla rökte.. Gillar vi inte!) och när vi skulle skiljas åt sade de "Du måste höra av dig när du kommer tillbaka till Schweiz så att vi kan ses. Då ska vi gå ut på riktigt och ha kul!". Det kändes jättekul att de ville ses igen och jag kände att jag kunde vara mig själv i deras sällskap. Tummen upp :)
Jag är så godissugen att jag tror att jag dööör.. Rasmus kommer snart och då ska vi åka och handla mat. Och godis.. Tyvärr är det ytterst ovanligt med lösgodis här. Har stött på det en gång och det var i St Gallen - över två timmar härifrån med bil. Det var svindyrt! 80 spänn för ett halvt kilo. Men snart är jag i Sverige och då jäklar ska jag köpa lösgodis!
Puss och kram på er <3
Trakasseri!
Sitter som vanligt och väntar på att mannen i mitt liv ska komma hem. Magen har börjat protestera mot hungern men älsklingen ska inte vara hemma förrän vid nio ikväll. Då blir det parisare till middag!
Jag har varit med om något lite obehagligt i helgen. Igår morse vaknade jag vid nio-tiden och bestämde mig för att läsa lite i min bok, Rasmus sov. Jag letade fram mobilen som legat i handväskan hela natten och stängde av ljudet ifall ifall. Några sekunder efter att jag lagt ner mobilen hör jag hur den vibrerar. Sms! tänker jag. Tar upp mobilen och stirrar chockat på ett mms jag fått. Det är från ett schweiziskt nummer. Det måste vara någon som skickat fel. Ska jag väcka Rasmus? Nä, det får vänta.
Jag får ett sms till; "Hey Merlene".
Okej, personen kan inte stava till mitt namn men det är ganska uppenbart att det är till mig. Det känns väldigt obehagligt. Hur kan denna person fått tag i mitt nummer? Det står ju på Patrick och när jag söker på nätet kommer det faktiskt inte upp någonting alls.
Vad var det för mms hon fick, undrar ni? Jag fick en bild på en naken kille, med stånd. Gillar det inte alls!
Trodde att Rasmus skulle skratta åt det. Men han tyckte inte heller att det var kul, han sade;
- Jag vill inte att du går ut själv.
Inte jag heller! I dagsljus är det lugnt, men jag tänker ju inte springa runt när det är mörkt. Jag svarade inte på mms:et för jag har inget att säga. Hör han av sig igen, så får vi se. Rasmus sade att han gärnat hade ringt och frågat vad fan killen höll på med, men eftersom han stammar mycket i telefon hade det nog inte haft någon skräckinjagande effekt, sade han.
"Whhaa-haa-tt thee-thee fuu-fuuuccck...."
Så vi låter det vara och hoppas på att killen fattar vinken. Hade gärna lagt upp bilden eftersom han ber om det, men jag vet inte om det är lagligt? Äckligt värre. Man undrar ju om han bor här, i samma hus som oss? Att han har sett mig sitta själv och tänkt att han kunde ge det en chans. Men frågan är fortfarande hur fan han fått tag på mitt nummer! Tur att jag ska hem till Sverige snart.
Till min kära syster; säg inget till mamma! Hon blir bara orolig.
Nu är det inte långt kvar tills mamma och pappa kommer, bara 6 dagar :) Därmed är det bara 10 dagar tills jag står på svenska mark och 11 tills jag hämtar min lilla Nalle! På tal om Nalle så tycker jag väldigt mycket om hans nuvarande ägare. Hon är så trevlig! Vi mailar och jag har skickat bilder till henne som jag tagit i krokarna då hon mindes landet som vackert från när hon var här som barn. Hon tyckte att det var jättevackert och blev lite avundsjuk. Nalle är hennes lilla pussgurka, som hon själv uttrycker det och hon säger att hon är glad att han ska komma till ett speciellt ställe; till oss och till Schweiz, det tycker hon att han förtjänar :) Kul!
Jag fick ju fransk manikyr i torsdags. Den höll så dåligt att det är pinsamt! Hon var nog inte så bra på det.. Naglarna hade inte torkat 100 % när jag gick därifrån och därmed repade jag dem direkt. Dessutom tappade jag en pärla (av två) på fredagen och igår trillade det vita nagellacket av på ett finger. Nu är det av på tre naglar och den andra pärlan har också trillat. Kvalitet! Absolut värt 250 spänn. Not! Höll inte ens i en dag. Dit lär jag inte gå tillbaka..
Men. Tjejen som gjorde naglarna var trevlig, bara 18 men verkade äldre. När jag skulle gå gav hon mig sitt nummer ifall jag skulle ha långtråkigt någon kväll (berättade ju om Rasmus arbetsförhållanden osv) så kunde vi ta en drink. Så det är ju trevligt! Synd att hon inte kan det här med naglar så bra.. Vi ska nog ses imorgon.
Lägenheter. Vad ska man säga.. Dumma, dumma? Det är svårt. Men vi kämpar vidare! Idag har jag suttit och letat i ett par timmar. Har ringt på en lägenhet som vi ska besöka på tisdag. Var och kollade in en lägenhet i fredags, vilket var ett rent helvete.. Vi åkte till Uzwil för att fixa med alla papper och skit, få mig utskriven så att jag kan säga upp min försäkring, skönt att ha det gjort! Sedan blev det lite shopping och lunchätande i St Gallen och jag hittade tre fina klädplagg - älskar Schweiz (ibland). Efter detta skulle vi ta oss till Zürich och kolla på lägenheten. Rasmus har laddat ner GPS till sin mobil, men den funkar lite som den vill.. Vi körde runt, runt, runt. När vi väl hittat lägenheten fanns där ingen parkering. Jag blev skitsur på Rasmus eftersom han inte lyssnade när jag sade att det fanns en ledig parkeringsplats, han körde för snabbt förbi och hann inte. "Det var bilar bakom". Men skit i bilarna bakom! Vi var båda trötta och ville bara hem. Jag satt och räknade långsamt till tio och var nästan på väg att säga; vi skiter i det och åker hem. Men jag höll ut tills vi äntligen hittade ett parkeringshus. Lägenheten var fräsch men liten. Den låg på bottenvåningen och hade en liten uteplats - dock med sjukt mycket insyn. Inte riktigt vad vi vill ha! Ingen natur runtomkring, bara lägenheter.
Vi hade åkt hemmifrån vid ett och vi kom hem efter nio. Phew! Vilken dag.
Dåligt samvete.
Är inte ens mitt problem, eller mitt "fel". Men det var en liten hundflicka som jag tittade på när jag letade valp. Jag bad ägaren skicka bilder, vilket hon sade att hon skulle göra samma kväll. Tyvärr tog hon lite längre tid på sig och under den här tiden hittade jag Nalle och vi bestämde oss för att ta en hane - för enkelhetens skull.
Sedan skickade hon ett mail med bilder på tiken. Jag svarade och tackade så mycket men skrev att vi tyvärr bestämt oss för en hanhund. Ägaren blev jättesur och sade att jag allt kunde sagt till innan hon lagt ner allt arbete på att ta foto på tiken.. Sade också att jag skulle ha fått henne billigt, 4500kr och sedan undrade hon om jag kände någon som annars ville ha henne.
Varför mår jag dåligt? För att hon verkade inte bry sig om vart valpen hamnade, hon ville bara bli av med henne. Hon är jättesöt och jag är rädd för hennes skull :( Kan inte heller maila och fråga om hon har fått henne såld, då kanske hon tror att jag vill köpa henne (om hon finns kvar) och blir sur när fallet inte är så.
Det är inte ens my business men jag känner för den här lilla valpen. Dessutom ser hon så ledsen ut på alla bilder vilket får mig att tro att matte inte är snäll mot henne. Det värker i hjärtat!
Varför ska jag bry mig så mycket?
För jag vill leva, jag vill dö i Noooooooordeeeeen.
Jag sitter här med mina nya uggs. Men jag vill hem till Sverige!
Det verkar inte som att vi får lägenheten heller.. Jädra skitland.
Dessutom måste jag pröjsa för uppehållstillståndet jag aldrig hämtade i Uzwil för att kunna flytta hem. Dom bara luras och tar ens pengar här.
Jag vill hiiiiim! Älskade Sverige.
Ricky Martin är gay!
Tossiga dagar nuförtiden, ska jag säga er.
Igår skulle jag ut och handla julklappar men jag tänkte börja med att äta lunch. Då Rasmus hade fört över pengar, skulle jag se så att de hade kommit in. Jag gick till en bankomat.
- Ingen transaktion.
Vad fan. Jag försökte igen.
- Ingen transaktion.
Jag försökte ta ut pengar på två andra bankomater, tillhörande andra banker.
- Ingen transaktion.
Jag var irriterad som fasiken. Klockan var efter fyra, jag hade kört mitt träningspass, bara ätit frukost och jag kunde inte köpa den där j*la falafeln. När jag pratade med Rasmus på mobilen kom jag på att banken tjatat något om att de skulle införa en regionspärr. Irriterad gick jag hem igen, hämtade datorn, gick upp till entrén (internet funkar ju bara där) och loggade in på min bank.
I några minuter satt jag och stirrade på saldot. Hade jag loggat in på någon annans bank eller? Rasmus pengar hade kommit in. Men det var alldeles för mycket pengar. Det enda som stod var "överföring". Inget kontonummer, ingenting. Jag tänker inte berätta hur mycket extra pengar det fanns, men det var bra många tusenlappar.
Jag låste upp regionspärren. Sedan gick jag och köpte min falafel! Inte ens en regionspärr kan stoppa mig.
Är så nöjd med mina julklappar till mamma&pappa och Jenny&Patrick. Tyvärr kan jag inte skriva något om dem eftersom syrran läser min blogg. Så ni får hålla er tills julbilderna läggs upp!
Sen har jag problem med gemeinde Uzwil och "mitt" försäkringsbolag. Gemeinde finns i varje kommun/stad och det är där söker man sitt uppehållstillstånd. Du måste söka nytt om du flyttar till en annan stad. Jag sökte uppehållstillstånd i Uzwil när jag bodde där. Det blev färdigt att hämta i oktober men då hade jag redan flyttat till Baden. I Baden har jag inte sökt uppehållstillstånd vilket är bra iochmed att det kostar och jag behöver inte göra det förrän jag återvänder nästa år eftersom man får lov att vara här i tre månader utan uppehållstillstånd.
Problemet är nu att jag vill säga upp min sjukförsäkring då jag ska hem till Sverige. Från början stod den på familjen jag bodde hos men de skulle skriva över den på mig efter min flytt. Så jag ringde dit och sade att jag ville säga upp den eftersom jag ska hem till Sverige igen. Den kostar nämligen runt 1500kr i månaden och det är väldigt onödigt att betala när jag inte ens är här. Då säger de att de vill ha ett intyg från gemeinde, som intygar att jag flyttar.
Vi gick till Gemeinde i Baden och frågade dem vad vi skulle göra. Kontakta gemeinde Uzwil. Jahapp. So I did, jag ringde dem och de gav mig deras emailadress: maila oss och berätta. Detta gjorde jag och vi mailar fortfarande eftersom idioten jag mailar med har svårt att förstå att jag INTE har något uppehållstillstånd. Till saken hör även den att jag skrev på engelska och fick tillbaka ett mail på tyska. Var snäll och svara på engelska, skrev jag. Fick ännu ett mail på tyska. Tack! Men idag, hade jag fått ett mail på engelska. Dock fattar han fortfarande inte att jag INTE äger något tillstånd. Han upprepade "du måste komma till Uzwil med ditt tillstånd så att vi kan avregistrera dig".
Jag skrev för fjärde eller femte gången; JAG HAR INGET TILLSTÅND, HUR SKA JAG KUNNA LÄMNA TILLBAKA DET DÅ? JAG HAR BOTT HOS MIN POJKVÄN SOM ÄR SKRIVEN HÄR.
KIND REGARDS
MARLENE
Nej, jag skrev inte med stora bokstäver, även om jag hade god lust. Men jag skrek inombords när jag skrev det.
Blir så jäääkla less. Sedan ringde jag till försäkringsbolaget i fredags och sade att jag inte borde behöva något papper från gemeinde eftersom jag inte är skriven här. Det hade gemeinde Baden sagt till mig. Men då visste inte hon på försäkringsbolaget hur man skulle göra. Hon var tvungen att kontakta sin chef som inte var där. "Vi ringer upp dig".
Idag, ringde de tillbaka. Jag hade tänkt att ringa dem då jag antog att de hade glömt mig. Men jag svarade och hon sade att hon bara behövde ett papper från gemeinde som bevisade att jag skulle flytta tillbaka till Sverige igen.
- Men jag har inget tillstånd här, så det ska inte behövas.
- Aha.. Då måste jag kolla upp det här. Vi ringer upp dig.
Suck.. Man får känslan av att de inte riktigt lyssnar på vad man säger!
Nu ska jag duscha efter mitt träningspass och sedan ska jag ner på stan och köpa mig ett par uggs.
Puss och kram!
Sol, pizza, valp och huvudbonader.
Jag är helt utpumpad efter allt vad valpar heter. Idag fick jag meddela övriga valpägare att jag hade hittat min hund och det att det tyvärr inte var deras. Beslutet har varit skitsvårt men jag har fattat det med hjälp av mamma och Rasmus. Jag har fått försöka tänka praktiskt och det har inte varit lätt. I slutändan stod det mellan Nalle (som jag valde) och Mille. Mille är världens sötaste och hans matte jättetrevlig. Men Nalle bor närmre och är en riktig kelgris, dessutom är han minst i kullen och jag vill gärna ha en liten hund. Videoklippen på honom visade att han är en väldigt tillgiven hund medan Mille gärna ville lägga sig i ett hörn och sova för sig själv. Detta kan ju ha varit en tillfällighet men jag har ju inte haft så mycket att gå på.
När jag meddelade Milles matte idag och såg hans bilder, tänkte jag; har jag gjort rätt val?
Vilket jag har. Jag hade ju gärna tagit 3-4 valpar, men det får räcka med en :) Hade kunnat tagit allihopa! Dessutom vet jag att jag hade varit nöjd oavsett vilken valp, men när man har möjlighet att välja blir det svårt eftersom alla är så söta och av någon konstig anledning kan man bara välja en. Dagens I-landrproblem!
Måste lägga in en liten kommentar angående "Prosecco Fudge", vilket hade varit ett underbart namn till henne, det är alltså hundflickan jag först skulle ha köpt. Eller ja, om hennes ägare. När de berättade att hon skulle väga 7 kilo fick jag en "chock". Tyckte att det lät mycket och bad dem därför att skicka bilder på föräldrarna eftersom det är svårt att veta hur stort 7 kilo är. Jag vet inte vad hundar väger! Pratade med mamma och pappa om hur stor Max är, han väger tydligen 18 kg.. Så det innebär att hon skulle väga mindre än halva hans vikt. De frågade sedan grannen om hur mycket deras lilla Tindra vägde. 7-8 kg. Så det hade inte varit några problem! Men eftersom de inte hörde av sig så förstod jag att det inte skulle bli något.
Idag fick jag ett sms av dem;
Vi har bestämt oss för att sälja valpen till någon annan, tyvärr.
Mvh Mats
Kände att jag ville slå dem lite på fingrarna då jag tycker att det är fult och omoget att sluta att svara. Speciellt när de redan lovat mig hunden och var påväg att ge mig deras kontonummer så att vi skulle kunna överföra tingpengen. Till Madde: Där har vi det där med ärlighet. De vågade inte säga som det var förrän de hittat en annan ägare. Fegt! Så hade inte vi gjort ;)
Men som sagt, ville jag slå dem på fingrarna lite. Så jag svarade;
Jo, jag misstänkte det när nio inte längre ville prata med mig. Jag hittade då en annan valp.
Mvh Marlene
Jag känner att det var meningen att det skulle hända, hon var nog inte menad för mig ändå. Idag har jag döpt min valp, han ska heta Nalle. Det lustiga var att jag mailade med hans nuvarande ägare Ingela, som hade frågat om vi hade ett namn på hunden då hon fyllde i hans papper. Istället för att det ska stå "hund1" eller liknande. Jag mailade henne idag och skrev att jag kommit på namnet Nalle, eftersom han ser ut som en gosig liten nalle. Om ni ser videoklippet på min facebook förstår ni nog vad jag menar. Då visade det sig att hon igår hade föreslagit Nalle Puh, eftersom hon tyckte att han såg ut som en nalle. När hon berättade det kände jag att det var ödet som fört oss samman! Så det är bara att hålla ut till den 17:e.
All träning har äntligen gett resultat :) Jag kommer i mina byxor igen! Känner mig nöjd med mig själv nu. Upprepar; jag vet att jag inte var fet men jag var lite större än vad jag brukar vara. Då trivs jag inte! Till min 161,5cm är 52 en perfektvikt. Smal men ändå kurvig! Vet dock inte vad jag väger nu, men om det inte är 52kg vet jag att det blir det snart :O) Det enda jag gjort är att börja powewalka igen, 5-6 gånger i veckan och skippa godis och sött på vardagar. En sund livsstil, helt enkelt!
Igår var en underbar dag, av många skäl. Jag började dagen med en härlig powerwalk i strålande sol. Mitt i min powerwalk stod en liiiten hundflicka vid sidan av vägen. Jag sprang snabbt fram och tog henne så att hon inte skulle bli skadad. Hennes matte var på väg mot henne, lite längre fram med sin cykel. Jag vet inte hur det gått till, kanske hade hon cyklat med hunden kopplad och så trillade kopplet av, jag vet inte. Men den här lilla hundflickan var söt som socker och jag kramades med henne tills ägaren kom. Det var tydligen en renrasig pekineese och det hade jag aldrig trott eftersom hon var så liten. Så ljuvlig hon var i sin långa päls som skiftade i färgerna svart, vit, mörkbrunt och vitt. Ville ta med henne hem!
Efter det tog jag mig hem och valde Nalle, ringde till hans ägare och hade ett mycket givande samtal. Äntligen, hade jag valt min bäääbis!
Sedan duschade jag, gjorde mig fin och gick upp för att leka lite på nätet. Då ringde Rasmus och sade att han skulle komma hem tidigare pga det fina vädret och eftersom det var så fint, skulle vi gå ut på stan och ta ett glas.
Först gick vi till en pub där Rasmus drack en liter öl och jag en flaska prosecco. En liten flaska, alltså! Vi delade två små påsar chips. Jag blev dyngrak efter detta eftersom klockan vad fem och jag hade bara ätit frukost. När druckit färdigt gick vi till en affär och köpte en mössa, ett par öronmuffar och ett par vantar jag spanat in. Världens finaste muffar! Å jättesöt, varm mössa, som inte sabbar frillan och som inte får mig att se skallig ut. Eftersom jag har så kort hår nu är det inte kul med en tajt mössa - speciellt då jag har ett så litet huvud(med mycket intelligent innehåll..)!
Efter det gick vi till en av våra "favoritrestauranger", en italiensk och åt god mat. Kom hem i lagom tid till Jersey Shore - jag ääääääälskar Jersey Shore. Vill se mer!
På lördag ska vi åka och titta på en större lägenhet där man få lov att ha djur :) Hoppas att vi gillar den och att den är bra! Håll tummarna :)
Mamma och pappa kommer och hälsar på den 12-16: november och jag följer med dem hem på samma flyg den 16:e. Jag hoppas att pappa kan tygla sitt humör någorlunda när de är här, annars blir det synd om mamma. Han har flippat totalt på senaste, ska försöka att få honom att lugna ner sig under de månader jag är hemma, men det kommer antagligen inte att funka. Men jag ska försöka!
Planen för nästa år;
* Läsa en tyskakurs på distans som garanterar mig en utbildning på Zürichs Universitet
* Läsa till veterinär på Zürichs Universitet - på tyska
Sen får vi se om det blir så lätt som det låter. Kanske vill de att jag ska läsa någon kurser som jag inte läst på gymnasiet. Vi ska kolla upp allt och hoppas på det bästa. Vi måste ju även kolla om den sen gäller i Sverige eller ej. Jag känner det som att veterinär är mitt kall här i livet och det är tack vare Schweizflytten. Utan den hade tanken aldrig kommit upp men nu när den har det känns det så rätt!
Sedan kommer jag att öppna klinik i Sverige, med syrran som assistent. När jag berättade detta för Ramus, sade han:
- Orkar hon pendla till Hörby varje dag? med ett litet flin på läpparna.
Vi är fortfarande inte överens om vart vi ska bo, men han vad han vill. Tyvärr så brukar det vara jag som bestämmer ;) Men vi får se, kanske vill jag bo i Hörby. Kanske vill jag bo i Stockholm.. LUUUGNA! Jag skojar :) Inte Sthlm. Jag vill bo nära familj och vänner, det var ett skämt. Ok? Kanske vill jag bo i Nyhamn, i Helsingborg eller i Lund. Eller något annat i närheten.
Nää, nu får jag nog gå upp och käka resterna från gårdagens pizza!
Åh, en sista sak! När vi var på puben igår såg jag att de ska ha halloweentema på lördag, med liveband och pris för läskigaste utklädnad. Fasiken att jag inte har med mig mitt proffsmink! Då hade jag och Rasmus lätt vunnit. Tror att vi ska dit iallafall, jag äälskar ju Halloween. Skär alltid ut pumpa och bakar oftast pumpapaj som jag serverar med vanlijglass. Mmm. Men jag kan inte baka någon paj eftersom vi inte ha någon ugn och om jag ska skära ut en pumpa har jag ingenstanns att ställa den. Rasmus är inte så pigg på maskerader och liknande, men jag tror att han kan göra det för min skull. Han har nog inte fattat att vi ska klä ut oss om vi går dit.. Moaha!
Hörs snart igen :) Pussar
Bild 1. En jättesöt cockerspanielvalp som jag mötte på en powerwalk
Bild 2. En supergod hund som tyvärr har en superstor tumör som syns på långt håll
Bild 3. Katten jag snodde för en dag
Bild 4. Rasmus i sin nya jacka :)
Bild 5. Rasmus äter i vår stora lägenhet
Nää, okej då!
Har inte bestämt namn än!
Älskar dig redan! Ses den 17:e november.
För er som tvivlar på att jag faktiskt har gjort mitt val nu så kan jag informera er om att handpenningen är betald! No return ;)
Min hundvalp!!
Hon sitter längst till vänster, ser du att hon ler?
Tycker att pappan är jättefin! Kolla pälsen..
Min sötnos ligger till höger!
Vill hämta dig nu! Men jag får hålla ut till den 17:e november.
<3
Katten
”Jag tog ett foto på katten och skickade det till Rasmus.
- Har du snott en katt?! Svarade han.”
När jag skriver detta är klockan åtta på morgonen och jag har varit vaken i en halvtimme, kan inte sova längre. Känner mig förkyld eller som om jag håller på att bli sjuk men förhoppningsvis är det bara som det känns ;)
En dag när jag hade varit ute och powerwalkat, fann jag en svart katt utanför vårt lägenhetshus. Tidigare under min promenad hade jag sett ett flertal lappar där det stod ”katt saknas”, men en bild på en svart katt. Jag blev väldigt ledsen för katt/ägares skull eftersom jag vet hur ledsen jag hade varit om det var Sussan som var borta. Men någonstanns inom mig så kände jag på mig att jag skulle vara den som hittade katten.
Så som sagt, när jag kommer hem står där en svart katt i snåret. Jag pratade med kisen.
- Är det du som kommit bort?
Tyvärr fick jag inget svar. Men om det nu var den katten, då var jag tvungen att ta in den i lägenheten så att den inte sprang iväg. Problemet var bara att det är står i vårt kontrakt att det är förbjudet att ha djur i rummen. Crap. Men hey, det är inte så att det skulle vara första gången jag bryter mot reglerna för ett djurs skull. Jag kunde inte heller ringa den eventuelle ägaren och fråga om det var hennes katt eftersom jag inte hade haft mobilen med mig och därmed hade jag varken nummer eller telefon.
För att inte vara för uppenbar och bära in en fräsande katt genom entrén så att alla på det medicinska centret såg och hörde det, planerade jag att jag skulle gå in i byggnaden och sedan ta mig ner till nedersta våningen för att smuggla in katten via bakvägen.
- Stanna här kisen.
Men det ville inte katten, hon ville följa med mig. Det blir lite svårt att smuggla in henne genom bakvägen om hon står i entrén! Okej. You leave me no choice. Jag tog av mig ena tröjan och lade den över henne och lyfte upp henne i famnen. Hon höll sig lugn – wow! Jag såg till att inget hår stack ut och stoppade in svansen, det hade varit ganska tydligt att jag hade ett djurbylte i famnen om en svart svans stuckit ut. Jag bad en liten bön och sedan gick jag mot entrédörren. När jag kom dit började jag nästan att skratta – lunchstängt! Där fanns inte en själ. Då fick jag bara hoppas på att jag skulle klara mig ner till lägenheten utan att stöta på vaktmästare eller någon som skulle sladdra.
I made it! Kisekatten var i tryggt förvar i lägenheten, jag tog min mobil och gick ut igen, för att hitta en lapp och ta telefonnumret. Tro inte att någon hade hunnit ta bort de närmsta lapparna när jag kom ut igen? Denna dag fick jag gott om motion, en och en halv timmes powerwalk, tack lapptjuv. You made my butt! Hursomhelst ringde jag, men fick inget svar. Nähe. Då får vi vänta! Jag var ju inte direkt ledsen över att ha en katt i det ensamma rummet. Hemtrevligt och mysigt!
Hon låg avslappnad på datorstolen när jag kom tillbaka. Jag fotograferade henne och skickade ett mms; är det din katt? Resten av dagen lekte hon med Rasmus ögonbindel eller så låg hon och gosade i sängen. Mycket mysigt! Mjaaaau.
Någon timme senare ringde ägaren som var jätteglad över att jag kanske hade hittat hennes älskade katt. Hon kunde dock inte se om det var hennes katt på bilden – inte så lätt när det är en svart katt, så vi bestämde att hon skulle komma hit och se på katten. Hon skulle ringa när hon var på väg.
Rrrrrrrrring(okej, min mobil låter inte så, men annars hade ni ju inte fattat)!!
- Hej det är Marlene.
- Hej! Du. Jag har hittat min katt!
- Va? Åh, gud vad kul.
- Ja, jag är så glad!
- Då har jag fel katt då.
- Ja, det har du. Men tack så hemskt mycket för allt du gjort!
- Det är ingen fara. Jättekul att din katt hittat hem igen.
- Ja.. Men som sagt, tack så mycket! Ha det bra!
Attans. Fel katt! Då var det bara att släppa ut hårbollen igen.
