Äckelpäck på tåg..
Nu sitter jag i sthlm, precis kommit fram med tåget. Har smugit in på mitt gamla jobb - 7-eleven där jag kunde få tag på internet. Gjorde det huvudsakligen för att kolla vilket tåg jag ska ta till utbildningen imorgon men behövde avreagera mig lite så.. ;O) Samtidigt som jag väntar på att Bea ska komma hem!
Innan jag forsätter att berätta om min dag kan jag säga att ja, jag är ihop med Rasmus igen! Jag trodde att jag gjorde rätt när jag gjorde slut med saknaden av honom berättade att gjort fel. Så vi har lappat ihop oss igen och det känns bra! Tillochmed JAG kan göra fel.. Knasigt va?
Okej, dagen var ok tills jag gick på tåg två. Det stank verkligen! Vääldigt ofräscht. Å sen när jag kommer till min plats, det var fyra stolar med ett bord emellan, sitter där en mamma tillsammans med ett spädbarn och en son på 4-5 år. Jag har inget emot detta, men det var leksaker överallt och deras saker var utspridda. Hon tog givetvis undan så att jag kunde sitta men jag hade väl föreställt mig några timmar för mig själv.. men ja. Som sagt, det luktade verkligen ofräscht! Som en blandning av jäst svett och gamla mensbindor. Jag fick sitta och sniffa på min parfym på handleden, haha.
Barnen var dock söta och jag lekte lite smått med dem. Tåget kör ganska våldsamt.. Så när mamman började packa ihop för att de snart skulle av, krängde tåget och hon landade typ på den äldsta av barnen, David tror jag han hette. Stackaren grät lite, måste gjort ont. Han hade sin Nalle Puh med sig, som flög i golvet när tåget krängde. Mamman frågade om det gick bra för Puh? Nää.. Gråååååt. Lite gulligt!
Kort efter detta spydde David ner sig själv, sätet och heltäckningsmattan.
Nämnde jag att jag var glad att komma av tåget? Folk borde lära sig att duscha, använda deo och ta på sig rena kläder on top of it..
Å när jag kom in på 7-eleven sade en av tjejerna; - Du vet att Maria satte dit dig så att du skulle bli sparkad va?
Joo, något i den stilen har jag ju räknat ut. Märkte direkt att hon inte gillade mig, men det jag stör mig på är att hon var så egoistisk. Hon skulle nämligen lämna denna affären tillsammans med dåvarande chefen eftersom de skulle köra ett nyöppnat 7-eleven. Kunde hon inte låtit mig vara kvar då? Elinor - en av tjejerna som jobbade här, har ju redan berättat om att de "antog att jag hade gjort några saker, men frågade mig inte om det var jag".. Bblablalla. Sen var ju inte chefen så pigg på att säga upp mig, han sade t.o.m "du är en jävligt bra och duktig tjej, fortsätt med det!", då jag protesterade mot uppsägningen eftersom jag skötte mig jävligt bra och det fanns ingen anledning att säga upp mig. Men det fixade Maria.
Tur att jag inte bestämde mig för att stanna, då hade jag varit mer beroende av jobbet. Det är historia nu, men det är ändå väldigt irriterande, hon bröt i princip mot lagen.
Nu ska jag kolla tuben till imorgonbitt och sen ska jag gå och käka en sallad någonstanns.
Btw, jag är alltså i Sthlm pga en utbildning för det nya jobbet, imorgon. En försäljarutb. Men stannar till torsdag för att ha lite roooligt :) Träffa alla mina vänner och ha det bra. Njuta av mitt saknade Sthlm.
Puss&kram!
Innan jag forsätter att berätta om min dag kan jag säga att ja, jag är ihop med Rasmus igen! Jag trodde att jag gjorde rätt när jag gjorde slut med saknaden av honom berättade att gjort fel. Så vi har lappat ihop oss igen och det känns bra! Tillochmed JAG kan göra fel.. Knasigt va?
Okej, dagen var ok tills jag gick på tåg två. Det stank verkligen! Vääldigt ofräscht. Å sen när jag kommer till min plats, det var fyra stolar med ett bord emellan, sitter där en mamma tillsammans med ett spädbarn och en son på 4-5 år. Jag har inget emot detta, men det var leksaker överallt och deras saker var utspridda. Hon tog givetvis undan så att jag kunde sitta men jag hade väl föreställt mig några timmar för mig själv.. men ja. Som sagt, det luktade verkligen ofräscht! Som en blandning av jäst svett och gamla mensbindor. Jag fick sitta och sniffa på min parfym på handleden, haha.
Barnen var dock söta och jag lekte lite smått med dem. Tåget kör ganska våldsamt.. Så när mamman började packa ihop för att de snart skulle av, krängde tåget och hon landade typ på den äldsta av barnen, David tror jag han hette. Stackaren grät lite, måste gjort ont. Han hade sin Nalle Puh med sig, som flög i golvet när tåget krängde. Mamman frågade om det gick bra för Puh? Nää.. Gråååååt. Lite gulligt!
Kort efter detta spydde David ner sig själv, sätet och heltäckningsmattan.
Nämnde jag att jag var glad att komma av tåget? Folk borde lära sig att duscha, använda deo och ta på sig rena kläder on top of it..
Å när jag kom in på 7-eleven sade en av tjejerna; - Du vet att Maria satte dit dig så att du skulle bli sparkad va?
Joo, något i den stilen har jag ju räknat ut. Märkte direkt att hon inte gillade mig, men det jag stör mig på är att hon var så egoistisk. Hon skulle nämligen lämna denna affären tillsammans med dåvarande chefen eftersom de skulle köra ett nyöppnat 7-eleven. Kunde hon inte låtit mig vara kvar då? Elinor - en av tjejerna som jobbade här, har ju redan berättat om att de "antog att jag hade gjort några saker, men frågade mig inte om det var jag".. Bblablalla. Sen var ju inte chefen så pigg på att säga upp mig, han sade t.o.m "du är en jävligt bra och duktig tjej, fortsätt med det!", då jag protesterade mot uppsägningen eftersom jag skötte mig jävligt bra och det fanns ingen anledning att säga upp mig. Men det fixade Maria.
Tur att jag inte bestämde mig för att stanna, då hade jag varit mer beroende av jobbet. Det är historia nu, men det är ändå väldigt irriterande, hon bröt i princip mot lagen.
Nu ska jag kolla tuben till imorgonbitt och sen ska jag gå och käka en sallad någonstanns.
Btw, jag är alltså i Sthlm pga en utbildning för det nya jobbet, imorgon. En försäljarutb. Men stannar till torsdag för att ha lite roooligt :) Träffa alla mina vänner och ha det bra. Njuta av mitt saknade Sthlm.
Puss&kram!
Så svårt, förlåt mig.
Idag gjorde jag slut med Rasmus. Det var hemskt jobbigt. Jag har inte skrivit så mycket om mina känslor för Rasmus på bloggen tidigare och detta har berott på att jag inte velat att han skulle få höra det på omvägar..
Vi har redan haft det uppe på kartan en gång eftersom jag har tvekat länge. Det var jättejobbigt även den gången, jag ville ju inte göra honom ledsen. Givetvis var det jobbigt även för mig också men det har varit för hans skull som jag oroat mig. Han hade kännt på sig att något var fel, så han ringde när han var i USA för att han hade ont i hjärtat. Det slutade med att jag bröt ihop och gråtandes berättade jag att jag inte var säker. Han har haft problem med att öppna sig och det var väl en av grunderna till att mina känslor inte kom någon vart. Det har varit många småsaker. Det har bara varit så svårt att erkänna att det inte kommer att funka eftersom jag tycker om honom väldigt mycket, han tycker om mig och han är en underbar pojkvän och människa. Aldrig har han klagat på mig, det skulle han aldrig göra! Han har bara varit ett stöd rätt igenom. Min bäste vän.
Nu tåras ögonen igen. Det känns så hemskt att göra slut med någon "utan anledning". Jag har ju en anledning, de rätta känslorna finns inte där, men det känns inte som en riktig anledning när han är så snäll och go.
Då vi hade det första snacket hade Rasmus börjat att öppna sig, men jag visste inte om det längre spelade någon större roll. Vi bestämde oss för att försöka rädda förhållandet och jag hoppades på att det skulle gå. Men det gjorde det inte. Det var väl inte meningen att det skulle vara vi två..
Förlåt mig Rasmus, det var verkligen inte meningen att det skulle bli såhär. Det är skitjobbigt eftersom jag tycker om dig så mycket, men samtidigt är det inte tillräckligt mycket för att vi ska fortsätta tillsammans. Det gör verkligen ont i mig och jag vill minst av allt i världen att du ska vara ledsen. Jag hoppas att du vet det!
Det var det enda rätta, hur jävligt det än känns just nu. Men jag kan inget göra och det gör mig galen.
Nu börjar jag gråta igen. Förlåt mig, men jag var tvungen.
Saknar dig redan.
Vi har redan haft det uppe på kartan en gång eftersom jag har tvekat länge. Det var jättejobbigt även den gången, jag ville ju inte göra honom ledsen. Givetvis var det jobbigt även för mig också men det har varit för hans skull som jag oroat mig. Han hade kännt på sig att något var fel, så han ringde när han var i USA för att han hade ont i hjärtat. Det slutade med att jag bröt ihop och gråtandes berättade jag att jag inte var säker. Han har haft problem med att öppna sig och det var väl en av grunderna till att mina känslor inte kom någon vart. Det har varit många småsaker. Det har bara varit så svårt att erkänna att det inte kommer att funka eftersom jag tycker om honom väldigt mycket, han tycker om mig och han är en underbar pojkvän och människa. Aldrig har han klagat på mig, det skulle han aldrig göra! Han har bara varit ett stöd rätt igenom. Min bäste vän.
Nu tåras ögonen igen. Det känns så hemskt att göra slut med någon "utan anledning". Jag har ju en anledning, de rätta känslorna finns inte där, men det känns inte som en riktig anledning när han är så snäll och go.
Då vi hade det första snacket hade Rasmus börjat att öppna sig, men jag visste inte om det längre spelade någon större roll. Vi bestämde oss för att försöka rädda förhållandet och jag hoppades på att det skulle gå. Men det gjorde det inte. Det var väl inte meningen att det skulle vara vi två..
Förlåt mig Rasmus, det var verkligen inte meningen att det skulle bli såhär. Det är skitjobbigt eftersom jag tycker om dig så mycket, men samtidigt är det inte tillräckligt mycket för att vi ska fortsätta tillsammans. Det gör verkligen ont i mig och jag vill minst av allt i världen att du ska vara ledsen. Jag hoppas att du vet det!
Det var det enda rätta, hur jävligt det än känns just nu. Men jag kan inget göra och det gör mig galen.
Nu börjar jag gråta igen. Förlåt mig, men jag var tvungen.
Saknar dig redan.
