Hardcandy Baby

Kan inte förstå att dagen är här, imorgon kommer mamma och pappa. Vi har väntat så länge och nu är dagen plötsligt här! Jag får fjärilar i magen :)

Speciellt med tanke på att det innebär att jag snart åker till Sverige och det innebär att jag snart kommer att hämta Nalle.. Det kommer kännas helt overkligt! Kan inte förstå att den där lilla valpen är MIN.


Igår var jag ute med Céline och hennes kompisar. Det var lite nervöst! Först skulle det bara vara hon och jag vilket kändes aningen jobbigt eftersom man då måste hålla igång konversationen hela tiden. Hon förstår inte engelska heller, så det kunde ju bli lite knivigt! Men hon frågade ifall tre av hennes kompisar kunde hänga på och det tyckte jag ju bara var kul.

Trots bristen på engelska gick det bra och stället vi var på hade utmärkt prosecco ;) Vi skrattade många gånger åt mina meningar, ibland bara försök till meningar.. Men som vanligt tyckte de att jag var jätteduktig för att ha bott här i två månader. Jag hade med mitt lilla ficklexikon som jag använde vid behov. "Vänta lite".. Jag berättade att jag älskade djur över allt annat och om min syster som tagit hand om en hund som brukade bo på gatan samt en massa katter. Sen skulle jag förklara att jag snott en katt i somras. Slog upp ordet sno. Tydligen sade jag;
- Å själv har jag snurrat en katt i somras!
Vaa? Sade de. "Jag älskar djur. Jag har snurrat en katt i somras". Aline gjorde gester, som om jag höll en katt i svansen och svingade den ovanför huvudet. De förstod ju att det inte var det jag menade.. Det är inte alltid det blir rätt med översättningarna! Men det gav oss ett gott skratt iallafall.

Så det var en trevlig kväll (även om alla rökte.. Gillar vi inte!) och när vi skulle skiljas åt sade de "Du måste höra av dig när du kommer tillbaka till Schweiz så att vi kan ses. Då ska vi gå ut på riktigt och ha kul!". Det kändes jättekul att de ville ses igen och jag kände att jag kunde vara mig själv i deras sällskap. Tummen upp :)

Jag är så godissugen att jag tror att jag dööör.. Rasmus kommer snart och då ska vi åka och handla mat. Och godis.. Tyvärr är det ytterst ovanligt med lösgodis här. Har stött på det en gång och det var i St Gallen - över två timmar härifrån med bil. Det var svindyrt! 80 spänn för ett halvt kilo. Men snart är jag i Sverige och då jäklar ska jag köpa lösgodis!

Puss och kram på er <3

God kväll mina damer och herrar(?)!

Sitter som vanligt och väntar på att mannen i mitt liv ska komma hem. Magen har börjat protestera mot hungern men älsklingen ska inte vara hemma förrän vid nio ikväll. Då blir det parisare till middag!

Jag har varit med om något lite obehagligt i helgen. Igår morse vaknade jag vid nio-tiden och bestämde mig för att läsa lite i min bok, Rasmus sov. Jag letade fram mobilen som legat i handväskan hela natten och stängde av ljudet ifall ifall. Några sekunder efter att jag lagt ner mobilen hör jag hur den vibrerar. Sms! tänker jag. Tar upp mobilen och stirrar chockat på ett mms jag fått. Det är från ett schweiziskt nummer. Det måste vara någon som skickat fel. Ska jag väcka Rasmus? Nä, det får vänta.

Jag får ett sms till; "Hey Merlene".
Okej, personen kan inte stava till mitt namn men det är ganska uppenbart att det är till mig. Det känns väldigt obehagligt. Hur kan denna person fått tag i mitt nummer? Det står ju på Patrick och när jag söker på nätet kommer det faktiskt inte upp någonting alls.

Vad var det för mms hon fick, undrar ni? Jag fick en bild på en naken kille, med stånd. Gillar det inte alls!

Trodde att Rasmus skulle skratta åt det. Men han tyckte inte heller att det var kul, han sade;
- Jag vill inte att du går ut själv.

Inte jag heller! I dagsljus är det lugnt, men jag tänker ju inte springa runt när det är mörkt. Jag svarade inte på mms:et för jag har inget att säga. Hör han av sig igen, så får vi se. Rasmus sade att han gärnat hade ringt och frågat vad fan killen höll på med, men eftersom han stammar mycket i telefon hade det nog inte haft någon skräckinjagande effekt, sade han.
"Whhaa-haa-tt thee-thee fuu-fuuuccck...."

Så vi låter det vara och hoppas på att killen fattar vinken. Hade gärna lagt upp bilden eftersom han ber om det, men jag vet inte om det är lagligt? Äckligt värre. Man undrar ju om han bor här, i samma hus som oss? Att han har sett mig sitta själv och tänkt att han kunde ge det en chans. Men frågan är fortfarande hur fan han fått tag på mitt nummer! Tur att jag ska hem till Sverige snart.

Till min kära syster; säg inget till mamma! Hon blir bara orolig.

Nu är det inte långt kvar tills mamma och pappa kommer, bara 6 dagar :) Därmed är det bara 10 dagar tills jag står på svenska mark och 11 tills jag hämtar min lilla Nalle! På tal om Nalle så tycker jag väldigt mycket om hans nuvarande ägare. Hon är så trevlig! Vi mailar och jag har skickat bilder till henne som jag tagit i krokarna då hon mindes landet som vackert från när hon var här som barn. Hon tyckte att det var jättevackert och blev lite avundsjuk. Nalle är hennes lilla pussgurka, som hon själv uttrycker det och hon säger att hon är glad att han ska komma till ett speciellt ställe; till oss och till Schweiz, det tycker hon att han förtjänar :) Kul!


Jag fick ju fransk manikyr i torsdags. Den höll så dåligt att det är pinsamt! Hon var nog inte så bra på det.. Naglarna hade inte torkat 100 % när jag gick därifrån och därmed repade jag dem direkt. Dessutom tappade jag en pärla (av två) på fredagen och igår trillade det vita nagellacket av på ett finger. Nu är det av på tre naglar och den andra pärlan har också trillat. Kvalitet! Absolut värt 250 spänn. Not! Höll inte ens i en dag. Dit lär jag inte gå tillbaka..

Men. Tjejen som gjorde naglarna var trevlig, bara 18 men verkade äldre. När jag skulle gå gav hon mig sitt nummer ifall jag skulle ha långtråkigt någon kväll (berättade ju om Rasmus arbetsförhållanden osv) så kunde vi ta en drink. Så det är ju trevligt! Synd att hon inte kan det här med naglar så bra.. Vi ska nog ses imorgon.

Lägenheter. Vad ska man säga.. Dumma, dumma? Det är svårt. Men vi kämpar vidare! Idag har jag suttit och letat i ett par timmar. Har ringt på en lägenhet som vi ska besöka på tisdag. Var och kollade in en lägenhet i fredags, vilket var ett rent helvete.. Vi åkte till Uzwil för att fixa med alla papper och skit, få mig utskriven så att jag kan säga upp min försäkring, skönt att ha det gjort! Sedan blev det lite shopping och lunchätande i St Gallen och jag hittade tre fina klädplagg - älskar Schweiz (ibland). Efter detta skulle vi ta oss till Zürich och kolla på lägenheten. Rasmus har laddat ner GPS till sin mobil, men den funkar lite som den vill.. Vi körde runt, runt, runt. När vi väl hittat lägenheten fanns där ingen parkering. Jag blev skitsur på Rasmus eftersom han inte lyssnade när jag sade att det fanns en ledig parkeringsplats, han körde för snabbt förbi och hann inte. "Det var bilar bakom". Men skit i bilarna bakom! Vi var båda trötta och ville bara hem. Jag satt och räknade långsamt till tio och var nästan på väg att säga; vi skiter i det och åker hem. Men jag höll ut tills vi äntligen hittade ett parkeringshus. Lägenheten var fräsch men liten. Den låg på bottenvåningen och hade en liten uteplats - dock med sjukt mycket insyn. Inte riktigt vad vi vill ha! Ingen natur runtomkring, bara lägenheter.

Vi hade åkt hemmifrån vid ett och vi kom hem efter nio. Phew! Vilken dag.

Det känns jättejobbigt!

Är inte ens mitt problem, eller mitt "fel". Men det var en liten hundflicka som jag tittade på när jag letade valp. Jag bad ägaren skicka bilder, vilket hon sade att hon skulle göra samma kväll. Tyvärr tog hon lite längre tid på sig och under den här tiden hittade jag Nalle och vi bestämde oss för att ta en hane - för enkelhetens skull.

Sedan skickade hon ett mail med bilder på tiken. Jag svarade och tackade så mycket men skrev att vi tyvärr bestämt oss för en hanhund. Ägaren blev jättesur och sade att jag allt kunde sagt till innan hon lagt ner allt arbete på att ta foto på tiken.. Sade också att jag skulle ha fått henne billigt, 4500kr och sedan undrade hon om jag kände någon som annars ville ha henne.

Varför mår jag dåligt? För att hon verkade inte bry sig om vart valpen hamnade, hon ville bara bli av med henne. Hon är jättesöt och jag är rädd för hennes skull :( Kan inte heller maila och fråga om hon har fått henne såld, då kanske hon tror att jag vill köpa henne (om hon finns kvar) och blir sur när fallet inte är så.

Det är inte ens my business men jag känner för den här lilla valpen. Dessutom ser hon så ledsen ut på alla bilder vilket får mig att tro att matte inte är snäll mot henne. Det värker i hjärtat!

Varför ska jag bry mig så mycket?

Idag är jag så uttråkad att jag nästan dör!

Jag sitter här med mina nya uggs. Men jag vill hem till Sverige!

Det verkar inte som att vi får lägenheten heller.. Jädra skitland.

Dessutom måste jag pröjsa för uppehållstillståndet jag aldrig hämtade i Uzwil för att kunna flytta hem. Dom bara luras och tar ens pengar här.


Jag vill hiiiiim! Älskade Sverige.

Hej gott folk!

Tossiga dagar nuförtiden, ska jag säga er.

Igår skulle jag ut och handla julklappar men jag tänkte börja med att äta lunch. Då Rasmus hade fört över pengar, skulle jag se så att de hade kommit in. Jag gick till en bankomat.
- Ingen transaktion.
Vad fan. Jag försökte igen.
- Ingen transaktion.
Jag försökte ta ut pengar på två andra bankomater, tillhörande andra banker.
- Ingen transaktion.

 

 

Jag var irriterad som fasiken. Klockan var efter fyra, jag hade kört mitt träningspass, bara ätit frukost och jag kunde inte köpa den där j*la falafeln. När jag pratade med Rasmus på mobilen kom jag på att banken tjatat något om att de skulle införa en regionspärr. Irriterad gick jag hem igen, hämtade datorn, gick upp till entrén (internet funkar ju bara där) och loggade in på min bank.

I några minuter satt jag och stirrade på saldot. Hade jag loggat in på någon annans bank eller? Rasmus pengar hade kommit in. Men det var alldeles för mycket pengar. Det enda som stod var "överföring". Inget kontonummer, ingenting. Jag tänker inte berätta hur mycket extra pengar det fanns, men det var bra många tusenlappar.

Jag låste upp regionspärren. Sedan gick jag och köpte min falafel! Inte ens en regionspärr kan stoppa mig.

Är så nöjd med mina julklappar till mamma&pappa och Jenny&Patrick. Tyvärr kan jag inte skriva något om dem eftersom syrran läser min blogg. Så ni får hålla er tills julbilderna läggs upp!

Sen har jag problem med gemeinde Uzwil och "mitt" försäkringsbolag. Gemeinde finns i varje kommun/stad och det är där söker man sitt uppehållstillstånd. Du måste söka nytt om du flyttar till en annan stad. Jag sökte uppehållstillstånd i Uzwil när jag bodde där. Det blev färdigt att hämta i oktober men då hade jag redan flyttat till Baden. I Baden har jag inte sökt uppehållstillstånd vilket är bra iochmed att det kostar och jag behöver inte göra det förrän jag återvänder nästa år eftersom man får lov att vara här i tre månader utan uppehållstillstånd.

Problemet är nu att jag vill säga upp min sjukförsäkring då jag ska hem till Sverige. Från början stod den på familjen jag bodde hos men de skulle skriva över den på mig efter min flytt. Så jag ringde dit och sade att jag ville säga upp den eftersom jag ska hem till Sverige igen. Den kostar nämligen runt 1500kr i månaden och det är väldigt onödigt att betala när jag inte ens är här. Då säger de att de vill ha ett intyg från gemeinde, som intygar att jag flyttar.

Vi gick till Gemeinde i Baden och frågade dem vad vi skulle göra. Kontakta gemeinde Uzwil. Jahapp. So I did, jag ringde dem och de gav mig deras emailadress: maila oss och berätta. Detta gjorde jag och vi mailar fortfarande eftersom idioten jag mailar med har svårt att förstå att jag INTE har något uppehållstillstånd. Till saken hör även den att jag skrev på engelska och fick tillbaka ett mail på tyska. Var snäll och svara på engelska, skrev jag. Fick ännu ett mail på tyska. Tack! Men idag, hade jag fått ett mail på engelska. Dock fattar han fortfarande inte att jag INTE äger något tillstånd. Han upprepade "du måste komma till Uzwil med ditt tillstånd så att vi kan avregistrera dig".

Jag skrev för fjärde eller femte gången; JAG HAR INGET TILLSTÅND, HUR SKA JAG KUNNA LÄMNA TILLBAKA DET DÅ? JAG HAR BOTT HOS MIN POJKVÄN SOM ÄR SKRIVEN HÄR.
KIND REGARDS
MARLENE

Nej, jag skrev inte med stora bokstäver, även om jag hade god lust. Men jag skrek inombords när jag skrev det.

Blir så jäääkla less. Sedan ringde jag till försäkringsbolaget i fredags och sade att jag inte borde behöva något papper från gemeinde eftersom jag inte är skriven här. Det hade gemeinde Baden sagt till mig. Men då visste inte hon på försäkringsbolaget hur man skulle göra. Hon var tvungen att kontakta sin chef som inte var där. "Vi ringer upp dig".

Idag, ringde de tillbaka. Jag hade tänkt att ringa dem då jag antog att de hade glömt mig. Men jag svarade och hon sade att hon bara behövde ett papper från gemeinde som bevisade att jag skulle flytta tillbaka till Sverige igen.
- Men jag har inget tillstånd här, så det ska inte behövas.
- Aha.. Då måste jag kolla upp det här. Vi ringer upp dig.


Suck.. Man får känslan av att de inte riktigt lyssnar på vad man säger!

Nu ska jag duscha efter mitt träningspass och sedan ska jag ner på stan och köpa mig ett par uggs.

Puss och kram!